Torparhuldas ägg och fjäder

Man vet att man är lantis när...

2011-10-10T08:11:00.001+02:00

Man vet att man är en lantis när.....

- När man blir misstänksam om det kör förbi en bil man inte känner igen.

- När man kör ungarna till bussen/skolan med traktorn för det är för mycket snö för att bilen ska komma fram.

- När det är upp till någon i grannskapet att ploga upp vägen vintertid för att vägverket inte gör det.... ...

- När man köpt huggning/balning/plastnings-tjänst från samma firma i 10 år men inte har den blekaste aning om vad ägarna heter då de alltid bara kallas "Bröderna".

- När man glatt hejjar på busschauffören varje morgon och denne känner en vid namn.

- När man köper morötter i 10-kg säckar.

- När man får en tillfällig hyrbil från bilverkstan och blir helt betagen av den enorma "lyx" och renlighet denna medelmåttiga hyrbil besitter i förhållande till den egna.

- När man kommer till jobbet, sticker handen i fickan efter sitt passer-kort och får tag i en näve hästgodis, en hovkrats och höbös.

- När man sitter på möte, tycker det känns knöligt att sitta och drar upp en stallkniv ur bakfickan.

- När man tycker att "Granngården" låter fjantigt och fortfarande säger "Lantmännen".

haha, jag är en lycklig lantis!

Ramses

2011-09-01T15:40:00.003+02:00

När du var 2,5 år fick du ett nytt hem och var älskad av alla där, men på grund av ändrade familjeförhållanden fick du flytta igen när du var fem. Din blivande matte var jag.

På påskafton 2005 åkte jag till Alingsås och du hoppade in med glädjeiver i min bil, ja som du älskade att åka bil då! Att din förra matte grät märkte du aldrig då, hon ville ta adjö och du ville åka bil.

Hela vägen till Enköping satt du upp och tittade på de skiftande landskapen och på alla bilar som susade förbi.

Vi knöt band direkt, de starkaste och du fick flytta flera gånger till men aldrig ifrån mig bara med mig.

Du blev den finaste av vovvar, den trognaste vän, fantastisk med barn, du omvände till och med hundrädda! Och de som inte gillade pudlar kom att älska dig!

Ramses- likt en egyptisk konung var du döpt och likt en sfinxkatt låg du med tassarna korsade. Så vacker och ståtlig!

Du skulle aldrig tvekat, du hade gått i döden för mig, men du behövde det aldrig. Istället var det jag som var tvungen att ta beslutet att din tid var ute.

Benen ville inte, du fläkte dig i spagat och kom inte upp och skrek av smärta, du snubblade på dina promenader och slog nosen i backen, bakbenen hängde inte med alls. Men du var lika glad som alltid, lika pussig, lika rolig med att alltid parkera huvudet mellan låren i väntan på att man skulle klappa dig ordentligt..

Du fick prinskorv imorse, köttbullar och skinka och till slut det du älskade mest- en chokladbit på vår sista promenad, denna strålande solskens dag och du var så lycklig, där du snubblade fram. Så for benen åt var sitt håll, och du skrek till och jag fick snabbt lyfta dig upp, för sista gången. Jag kunde inte låta dig lida mer.

I mitt hjärta är det nattsvart idag, min älskade Ramses har vandrat under regnbågsbron över till andra sidan.

Där väntar Figge,Nalle, Jullan och Snuff på dig. Hälsa från mig, jag glömmer er aldrig och kommer alltid sakna era kloka huvuden i mitt knä, era bedjande ögon efter smakbitar...och den trygghet ni gav mig.
Matte...

En gammal goding från mailboxen....lika aktuell denna vinter

2011-02-22T10:32:00.003+01:00

...SÅ HÄR KAN VINTERN I Kohagen UPPLEVAS AV EN INVANDRAD SNÖSKOTTARE

Kära dagbok!
9:e December Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen? Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort. Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren. I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln. Vilket underbart liv.

12:e December Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt! Harry säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt. Harry är en trevlig människa. Jag är glad att han är vår granne.

14:e DecemberSnö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna. Detta är livet! Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.

15:e December50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera men jag tycker det verkar löjligt. Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.

16:e December Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade. Ont som fan. Frugan skrattade i en timme...Roligt..

17:e December Fortfarande långt under noll grader. Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne. Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.

20:e December Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt. Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag. Försökte hitta en grannunge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom. Jag tror dom ljuger. Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars. Jag tror dom ljuger. Harry säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet. Jag tror Harry ljuger också!22:a DecemberHarry hade rätt om att det blir en vit jul. Det föll 32 cm till av vit jävla snö inatt och det är så inihelvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti! Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta.Försökte hyra Harry att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har tid. Jag tror att den jävla skitstöveln ljuger!!

23:e December Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse. Är hon helt jävla slut eller? Varför sa hon inte det för en månad sen? Hon säger att hon gjorde det men jag tror fan kärringjäveln ljuger!

24:e December15 cm. Snön har blivit så jävla hårt packad av snöplogen att jag bröt av skyffeljäveln. Tror jag fick en hjärtattack också. Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fanimej ta tag i pungen på han och dra han genom snön! Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen kommer han i 100 knyck och plogar igen allt.. Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen..

25:e December God jul. 50 cm till av förbannad jävla snö!!. Blev insnöad. Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!!Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget va, jag slog till den jäveln i huvet med skyffeln...
26:e December Fortfarande insnöad. Vad fan skulle jag flytta hit för, jävla håla!! Och allt var HENNES idé.. Hon går mig på nerverna...
28:e December Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen.
29:e December 25 cm till. Harry säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in. Jävla dumskalle, tror han att jag är helt sänkt eller??
30:e December Taket rasade in. Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har åkt till sin mamma...

31:a December Eldade upp hela jävla hushelvetet.. Ingen mer snöskottning här!!

8:e Januari Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig men varför är jag fastbunden i sängen?

Reflektion

2011-02-10T16:40:00.002+01:00

Tiden läker alla sår...
jo, ärren slätas allt ut eftersom. De senaste tolv åren har varit en stretig uppförsbacke för min del, och mitt liv har aldrig varit lugnt, harmoniserat, eller särskilt vanligt. Allt på en gång, kaos och kris och uppbrott. Ny ort, nytt hem, nytt jobb, nya vänner som ska skapas...

Jag hamnade i Östergötland efter ett helt liv i Uppland med en avstickare till Norge. Hit har jag kommit för att stanna, det vet jag idag.
För bara några månader sedan var jag på vippen att flytta upp igen, till Uppland. Men slumpen spelade in och ögonen öppnades och nu mår jag så jättebra, äntligen!

Nu känner jag en inre frid, en trygghet jag aldrig tidigare känt. Som om jag kommit hem efter 30 år i exil eller nåt. Landat i ett lugn, omgiven av en underbar familj, en normal familj!
Nu saknas mig inget annat än ett jobb.
Det blev bra till slut!

Länge sen sist

2011-01-28T15:39:00.002+01:00

Ibland tar det tid innan man känner att man har något att säga.
Jag var en flitig bloggare trots att jag hade massa djur förut och lite tid.
Jag har inte mer tid nu egentligen men betydligt färre djur. För två år sen var det 120 individer i min försorg av kycklingar, fasaner, rashöns, kaniner, vaktlar, ankor, gäss med mera.

Idag är det en handfull vaktlar, ett par angorakaniner och ett par belgiska jättar med några ungar. Hönsen är utackorderade i väntan på våren. Jag vet inte vad som sker med dem än. Kanske kan de komma hem, kanske blir de kvar.
Men ikväll ska det kläckas i kläckaren igen. Länge sen sist nu och det ska faktiskt bli roligt. Jag blev mätt på det då jag hade kläckaren i gång året runt, kycklingar inomhus, dammet täckte hela mitt hobbyrum och ...det blev inget bra till slut.
Poff så ville jag inget mer.
Men jag behöll kläckaren och i maj är det dags för hönsbytardag i Österbymo. Den 21 maj. Jo, då ska jag allt vara med med kycklingar från värphöns, som varit fantastiska äggleverantörer hela vintern! Ras? Ingen aning men bruna är dem och äggen med!
Jag kommer nog igen med djuren, men i liten skala bara.
Jag har provat mig fram och lärt mig massor om fjäderfä de sista åren.
Gäss var fantastiska och lille Ville glömmer jag aldrig(se längst ner på sidan). Ankorna var underbara också men min rygg klarar inte mockningen av såna blötdjur mer, så det får vara passé.
Jättarna har kommit för att stanna i mitt liv och getterna är jag väldigt glad åt..
Jag ser fram emot våren och planeringen som snart sätter fart!
Det känns bra nu med lite distans till tiden då jag hanterade två ton foder på ett år....

utlottning av symaskin

2010-10-12T08:33:00.002+02:00

Missa inte utlottning av en symaskin! Pågår till den 29 oktober! Klicka här

Hönsen har flyttat

2010-09-11T09:59:00.002+02:00

Ja så var jag då hönslös för första gången på många år. Beslutet blev raskt fattat då den tio månaders kungspudeln Stina kom med en livlös höna i munnen.
Nu fick det vara nog.
7 stycken hade hon haft i mun och de andra sex hade jag räddat från att bitas ihjäl, men denna var det redan för sent med.
Så min vackra grupp med gula tvärrandiga dvärgcochin fick flytta till Stockholm, bara som inackorering, de kommer tillbaka i vår, men resten fick flytta permanent. Dock inte så långt. Hela gänget hamnade bara några kilometer bort.
Mina fina hönor som jag kämpat så med att få fram.
I fjol hade jag 120 djur, varav 80 var höns. Fina rashöns och blandraser med för äggfärgernas skull.
Livet förändrar sig och det är tomt i hönsgården.
Tomt och tyst.

Ett klipp med angora

2010-08-29T22:49:00.005+02:00

Idag har jag klippt min angorakanin Amita för första gången. Det blev 114gram som jag kunde ta vara på. Man får 75kronor hektot om man säljer den förstklassiga ullen. Men jag ska spara den här och lära mig spinna garn, för att sedan låta sticka något vackert.

Det är säkert den ambitionen alla nyblivna angorakaninägare har. Vi får allt se hur länge min håller i sig.

En angorakanin ska klippas fyra gånger på ett år och räcker till en jumper (på ett år).

Min hona är blå och inte godkänd i färgen men vacker. Hanen är vit och har stamtavla. Han har extremt fin ullkvalité och han ska ställas ut vad det lider.

Det är kul med något nytt i mitt brokiga djurliv.

Spinna har jag aldrig varit i närheten av så det är dags. Måste hinna med de tockså innan jag är tio fot under! Ska väl tillägga att de parades igår. Så vi får se om en månad ungefär. Om det är fler ulltottar i buren då!

Tidningsmurvel

2010-07-09T23:41:00.003+02:00

Ja så har en dröm gått i uppfyllelse, eller bara utökats egentligen. Jag har ju faktiskt skrivit för tidningen i två och ett halvt år. Men då en helg i månaden och lite extra ibland. Nu har jag jobbat heltid i en vecka först på centralredaktionen och nu en vecka på en annan lite mindre redaktion, men ändå mycket större än den jag är van vid.
Jaghar haft fördelen att ha en mentor på båda ställena, arbetskamrater, morgonmöten där vi går igenom tidningen tillsammans som vi skapade igår. Och där vi bokar in jobb med fotografen för dagens uppdrag.
Det har varit så lärorikt och roligt! Jag har varit lycklig varje dag, växt verkligen och blivit mycket säkrare på tidningens datasystem. Vilket också gör att jag är bättre rustad inför de fyra veckorna jag ensam skall leta nyhetstoff på den lilla, lilla redaktionen som allra först gav mig chansen! Nja, som sextonåring började jag ju faktiskt skriva för Uppsala Nya Tidning...

Första veckan sov jag 7 timmar från måndag till fredag. Det var varmt inne, myggor, knott och irriterande flugor höll mig vaken, plus ett adrenalinöverskott av all den glädje jag hade från jobbet. Adrenalinet var ju det som gjorde att jag orkade ta mig igenom hela veckan också.
Nu är det dags för en helg "hemma", och på söndag är jag inlånad till ännu en redaktion. Många mil att köra, men så bra att visa upp att man vill och kan och är att räkna med.

Det blir långa dagar när man har en och en halv timmes resväg enkel. Men just nu är det värt det. Men det skulle inte gå i längden. Nu under sommaren har jag hjälp med hundar och de andra djuren, men annars vore det svårt att lösa utan att flytta närmare.
Vi får se tiden an vad som händer.
Jag kommer leva på detta länge om det inte blir något mer utav det, för det har berikat mig massor. Verkligen.
Jag tänker mer som en reporter och intervjufrågorna kommer mer naturligt till mig nu, jag vågar ta för mig mer och det känns jätteroligt!

När jag var liten frågade en granne mig vad jag ville bli när jag vore stor.
- Journalist, svarade jag blixsnabbt.
-JOURNALIST!!! Skrek han åt mig. En sådan där jävel som kan kliva över lik för ett scoop? En tidningsmurvel?

Jag glömmer det aldrig, Hans avsky.
Jag tror jag var sju år då. Jag visste inget om murvlar eller likövergångar. Det enda jag visste var att bokstäver var det mest spännande som fanns och att skriva dem...Men det miste lite av sin forna glans den dagen, blev lite naggat i kanten liksom, laddat med något fult..smutsigt...men förblev med min dröm.
Nu är jag fyrtio och har levt min dröm i fjorton dagar och är tacksam för det! Oerhört tacksam, och nu kan jag bara bli bättre!

Författardrömmar

2010-06-26T21:43:00.004+02:00

Författardrömmar har jag haft sedan barnsben. Författare och journalist är väl det jag velat bli jämt! Alltid varit tokig i att skriva. Många är de handskrivna brev som jag skickat runt i Sverige, Norge, Usa etc genom åren. Synd man inte kunde få VIPkort hos Posten.
Nu är breven en sällsynt företeelse, men ändå...ibland knåpar jag ihop något till någon vän som jag tycker ska ha lite handskrivet.

Bokdrömmen slog in då jag var medförfattare i en bok som gavs ut 2004.
Åren går. Nu har jag en idé om en deckare som jag knåpar på. Hoppas jag kommer i mål med den. Man ska hålla sina drömmar vid liv och inte tro att det inte går. Allting går om man bara vill, det sa alltid mamma när jag var liten. Och jag har nog gjort allt jag velat så här långt.
Nästan.
Nog har jag funderat på en "tipsbok" om ägg och fjädrar etc, men det är mycket man funderar på här i livet och många ideér stannar vid att vara just ideér. Deckaren vill jag ska bli sann, så håll en tumme.

Kramar

2010-06-13T23:32:00.002+02:00

En kram kan vara...vänskaplig
trösterik
värmande
stel
men också varm
innerlig
ömsint
kärleksfull
och alldeles alldeles underbar!

Så krama någon som du själv vill bli kramad, en kram betyder så mycket!

Utlottning hos Gammelbålsta gård

2010-05-27T08:23:00.001+02:00

Här kan ni vara med i utlottning av fint halsband alldeles gratis

Så här fint halsband kan man vinna, Inspire...för inspiration

På väg mot sommaren...

2010-05-22T07:15:00.003+02:00

Det här tyckte jag var en så härlig sommarvision på nåt sätt.....

Det för mig osökt in på ett barndomsminne tillsammans med Mia, min goa klasskamrat från Skokloster. Vi gick genom skogen från Slottskogen ner till Skokloster slott. Slottet i sig var inte vår destination, det var macken och godiset! Det var svårt att gå den här dagen för stigen var full av sniglar! Vinbärssnäckor överallt! På vägen hem fick vi för oss att vi skulle samla in sniglarna och starta en farm! Vi tyckte vi var väldigt rådiga som fyllde våra toppluvor och vandrade hemåt, ivriga att starta vår nya snigelfarm.

På baksidan av Mias hus lade vi dem i en plastkupol som vi vänt upp-och-ned på, som en stor skål. Vi lade i en skål med vatten, gräs och blad och pinnar och stenar och var väldigt övertygade om att sniglarna skulle trivas.
På morgonen efter vaknade vi av ett mullrande vrål från baksidan. Åke (Mias styvfar)hade upptäckt farmen, förstod vi efter att ha hört en del svordomar! Vi sprang ner för att se efter.

Inte en enda snigel var kvar i kupolen, men på terassen var det slemmiga spår överallt, i björkarna satt dem på väg uppför stammarna. Några på väg neråt. På grillen ålade sig en snigel över locket i sakta mak. Ni kan ju tänka er....
Så vår farmartid blev kort kan jag säga men minnet lever ännu..

Att göra en brygga

2010-05-13T23:43:00.005+02:00

...nja, vi gjorde den inte. Någon annan hade gjort den förut, för länge sen. Men det var vår tur att lägga ut den, få den på plats. Men först måste stockarna bort som den kalla vintern knäckt, klyvt mitt itu och brutalt söndrat med snötyngder vi inte sett här på många år.

Stockarna hade kilat fast under syllarna och tillsammans med en massa grenar och ett föruttnat rådjursben, hade de bildat en fördämning. Vi drog och vi slet. Sågade och drog, Lilla J och jag i brist på starka karlar.

En vacker dag kommer det förbi några styrkemän kanske som vi kan muta med kaffe om de bara hjälper till att dra undan stockarna från slänten. Ja, vi fick dem ur vattnet men vi kunde inte få dem till sågarbacken precis, för att omvandla dem till goa vedträn att stoppa i brasan. De var stora och tunga.

Sedan bar vi ut bryggsektionerna på syllarna och sköt dem på plats med våra kroppstyngder. En sektion verkar saknas, kanske har den spolats bort? Men vi var jätteglada för den brygga vi fått ihop!

Nu ska det skuras, möbleras och göras fint med lite krukor och ljus. Sedan kan vi sitta där och njuta av vattnet som passerar, måla, sola och njuta av att blodet pulserar i ådrorna, tillbringa rofyllda stunder där och fundera. Njuta. Vara. Bara en liten härlig plats på jorden, där på bryggan.

Snart hönsbytardag igen

2010-05-04T18:05:00.003+02:00

och örat är rött efter alla samtal! Häst och vagn sket sig, så jag ringde G och hörde om hon kunde eller visste nån. Kunde men vagnen tog bara två pers, men fick tips om att ringa J. Ringde J. Han var upptagen på Hönsbytardagen och hade ingen egen vagn. Jag ringde eventfamiljen P. De var överbokade redan och hade kort om personal så det var inte att tänka på. Jag ringde M. Kanske går att ordna, får avvakta till imorgon för besked.

Så var det sagt att vi skulle ha hunduppvisning men nu fanns det bara ett ekipage. Började ringa runt. Tranås Brukshundklubb har agilitytävling den 8de, så det gick inte. Kisa hade marknad så deras klubb skulle dit. Åtvid har en, men vi behöver fler, Eksjö skulle ringa tillbaka men ingen ringer och ingen svarar. Mailandet har inte heller givit något. Men jag har verkligen gjort vad jag har kunnat i det fallet. Nu gäller det att vara kvick till nästa år. Då banne mig ska vi ha hundar och kaninhoppning!!!
Borden på dansbanan är placerade och numrerade. Ja, snart är det dags då, för hönsbytardag. Årets roligaste hönsevent, det tror vi i allafall! Välkomna!
www.grodden.dinstudio.se

Vårkänslor

2010-04-17T00:01:00.003+02:00

Idag fick Charlie Schecker äntligen uppvakta Greta Gustafsson...så nu får vi vänta och se 32-34 dagar om deras kärlek resulterar i vita och gula småkaniner!

Guldägg?

2010-04-16T23:56:00.003+02:00

Idag hittade lilla J det första ägget hos guldfasanerna! Håhå vad spännande! Vaktlarna flyttade ut ur voljären idag så fasanerna fick rumstrera själva bland riskojorna. Om ett år är tupparna grannare än grannast!

Grillpremiär!

2010-04-16T23:47:00.002+02:00

Lilla Stina...ja hon fick vackert vänta inomhus när lilla J och jag grillade ute för första gången det här året.
Åh om jag bara kunde nå ut till den där saftiga köttbiten!

Stackars pippi...

2010-03-28T23:21:00.002+02:00

...sa mor då jag skickade denna bild. Valpen Stina(Huliganen) tog ett stadigt tag om stjärtfjädrarna på skrattduvan Puzzle, när dem råkade sticka ut genom gallret. Jag fick tag i Stina, men för sent. I munnen satt sex stjärtfjädrar.....

Knockad av lilla Stina

2010-03-27T21:18:00.002+01:00

Idag skulle jag bada och klippa min stora gamla pudelhane. Naturligtvis ville Stina in till varje pris i badrummet. När jag försökte fösa ut henne, hoppade hon upp och BANG!!!Rätt på näsan!
Det gjorde så ont att jag trodde absolut att jag skulle blöda näsblod för första gången i mitt liv. Jag satte mig på huk och blinkade bort tårarna. Stjärnor dansade framför ansiktet. Men det kom inget näsblod den här gången heller.
Däremot kan jag ikväll känna längst upp på näsryggen att där är det platt nu. Lite boxarnäsa alltså...Syns inget direkt, men känns....
Knock i första ronden...

Dvärghamstrar blev det visst också...

2010-03-22T08:24:00.002+01:00

För en tid sedan så "blev jag med tonåring" och det resulterade även att det kom in en dvärghamster i stugan. Lilla J hade alltid velat haft en mus, eller hamster men med musrädd mor så dröjde det till nu. Så hon fick en liten Sibirisk vintervit dvärghamster som kom att heta Smulan.
Och som av en händelse...så visade det sig att vännen E hade en likadan hane och igår möttes de tu.
Meningen var att jag skulle hjälpa E att få sina kaniner parade, så Ramone fick rycka ut på "sexresa". Och så Smulan då förstås. Men så föll det sig så att Mr T, som Smulans charmör heter, var så gullig och de var så söta och snälla tillsammans, men någon älskog bedrev dem inte. Så Mr T fick följa med hem helt enkelt i hopp om att de vill bedriva älskog en annan dag. För Lilla J är rysligt nyfiken på hur små dvärghamsterbebisar egentligen är. Och jag känner på mig att det får vi veta inom kort.....om och om igen....
Bild kommer....

Thorleif och Pelle och Bäbis

2010-03-22T08:07:00.006+01:00

Här är Pelle, en kelsjuk kille på 2½ år. En trolig hermelin med korta söta öron!

Ja, när nu Bäbis har fått en presentation så är det väl lika bra att visa upp Thorleif och Pelle också, så fina gnagargossar som de är! Vill bara försäkra om att det inte är några fyllegrisar, utan att buren står på baren bara för att det börjar bli riktigt trångt hemma nu med alla burar! Så i väntan på flytten till Aneby i vår, så får dem ha flaskor i bakgrunden.

Här är Thorleif som nu blivit en husockupant! Han vill inte gärna gå ut nu efter att han fått ett fint litet hus i gran. Men han är vit sånär som på en fläck, stor som en femkrona som täcker höger öra. En trevlig filur som älskar att bada.

Och så Bäbis, inte fullt så spöklik som i förra inlägget, men mycket trevlig. Jag älskar ljudet av marsvin!

Spöken och marsvin

2010-03-22T07:56:00.006+01:00

När jag var ny här i huset i december markerade Sture(hunden) att det stod någon i vägen när han skulle in genom dörrhålet till vardagsrummet. En märklig syn då han stannade tvärt och tittade upp på någon som inte fanns..eller som i allafall inte syntes.

Så för någon vecka sedan satt jag som nu med laptopen på köksbordet och lilla Stina(minsta hunden) vid fötterna. Plötsligt började hon att morra. Sådär riktigt grovt och mörkt som om det var verklig fara. Hon tittade in i hallen, mot samma dörrhål som Sture stannat vid. Men jag såg ingenting. Till slut började hon skälla och studsa men där fanns fortfarande inget. Så jag tog bort kompostgallret och släppte in henne i hallen och hon hoppade och for rätt fram, tills hon kom till Sture som låg i vardagsrummet. Vid honom blev hon lugn. Men så vände hon sig mot dörrhålet igen och började morra igen! Jag försökte visa henne att där inte fanns något, men det hjälpte inte. Stina såg och kände.

Spännande tycker jag som alltid velat se spöken!

Men det enda "spöke" jag får se är väl det lilla marsvin som heter Bäbis som hamnade här för några veckor sedan. Jag blev då kontaktad av Livlinan som hjälper till att omplacera djur. Då fanns det två marsvinspojkar, Thorleif och Bäbis, samt kaninhanen Pelle som satt i en stor bur i Motala och behövde nytt hem. Jag for o hämtade dem och nu har jag ordnat nytt hem åt dem, som de ska flytta till om några veckor. Så skulle jag ta en bild på Bäbis...och något hände. Ser ut som en dubbelexponering. Men hur jag lyckade med det med en digitalkamera det vet inte jag! Men här är han, spöket Bäbis!

Dagarna går och snart är det vår

2010-03-17T23:27:00.003+01:00

Upp halv sex, skjutsa J till skolbussen tjugo i sju, sedan hem. Tillbaka till samhället kl 09.00 för att jobba 4 timmar med att ringa och utföra marknadsundersökningar. Hem. Efter två timmar är jag tillbaka i samhället och hämtar J vid bussen. Hem. Tillbaka kvart i fem på "ringjobbet" och slutar kl nio på kvällen. Hem.

Därimellan gör jag rent en kaninbur, matar höns, rastar hundar, torkar kisspölar, tar några samtal, städar, lagar mat och tvättar. När det är dags för kaffet i soffhörnet så slutar det alltid med att lilla J säger att det kanske är bäst att jag går och lägger mig i sängen istället...haha, ja lite sömnig blir jag allt när klockan är halv nio. Men sedan vaknar jag till ett par timmar och utför diskning, datorjobb, sorterar papper etc. För om jag inte skulle "stretcha" ut kvällarna med de extra timmarna, så skulle jag inte hinna med. Ja det är ett heltidsjobb att vara jag! Två dagar i veckan jobbar jag med nyanlända flyktingar. Kul kul!

Och så vill jag ju så mycket...som att måla och göra fint i mamma och pappas hus så att det är lite fint nästa gång de kommer ner.

Och så vill jag sätta frön snart, och så målar jag om mina möbler från brunt till vitt... och möblerar om, och bär in ved, och jagar Stina, huliganvalpen som äääälskar att stjäla allt hon kommer åt! Påsförslutare, pennor, godispapper, näsdukar, strumpor med mera.

För att det ska fungera så tömmer jag skallen med att lägga ett pussel till morgonkaffet. Bästa ljuset då. Men det kan jag bara göra en liten stund, annars spricker tidsplanen. Och om jag orkar, så skördar jag på Farmville om nätterna. En så kallad månskensbonde på nåt sätt! Och så det roliga arbetet inför hönsbytardagen 8 maj förstås! Och så fyller jag 40 om några veckor och har fått för mig att jag vill ha en fest för mina vänner. Mitt livs första fest...

Hur ska hon orka? Undrade nån, men det här är ju inget nytt...så här har ju mitt liv alltid sett ut. Ett tag jobbade jag nätter på hundfoderfabriken och tog morgonstädningen på Konsumbutiken innan jag åkte hem och sov..då hade jag minigrisar och två inneboende och hade just bokat en hundvalp. Men jag insåg att det inte skulle fungera med valp då, tack o lov för den insikten!

Ja, och a-kassan skickar papper om att de vill ha ännu mer papper för att jag ska få ersättning från december -09. Nu vill de ha in papper från dec -08!!!! Så nu lägger jag ner det. Jag lär inte få några pengar ändå, eftersom jag ju faktiskt kutar hit och dit och jobbar mest hela tiden! Arbetslös? Njae, men inte sysslolös! Hinner inte åka och fika hos vänner i alla fall trots att det skulle ha varit trevligt! Men mina vänner vet att jag hör av mig när jag har "håltimme" och de flesta respekterar min situation jättebra! Tack för att ni är så fina!

Snart är det vår och då ska jag plocka ur carporten, bygga om voljären, bygga gräsbetesburar till kaninerna och plantera mina spännande Dahliaknölar som jag fått av min vän E. Men nu ska jag sova..fast först ska jag bara.....

Fina Flo har somnat in

2010-02-27T23:22:00.002+01:00

För en högst oväntad syn, då jag öppnade dörren i eftermiddags och såg mina fina vita "Flosan" ligga död bredvid sin älskare från Boxholm. Kan det vara så att det är ohälsosamt med för mycket sex? Rent av dödligt?

Ja kanske...jag kan köpa den orsaken. Naturligtvis kan det ju vara vad som helst som gjorde att hon nu inte fick bli mamma om två veckor som jag hoppats på. Men vad det än var så hoppas jag att hon inte behövde ha ont. Min fina, fina Flo...

Inte förvånad. Alls.

2010-02-21T01:10:00.002+01:00

Snö. Vacker vit snö.
Tung vit snö.
Förbannat katastrofmycket snö.
Överallt!
Ja, den isolerar, visst det är bra. Men den tynger ner tak, sporthallar rasar samman, takstolarna knäcks i svinstallarna 300 grisar klämdes under konstruktionen, kaniner på utställning dog i hundratal när bygget rasade ihop.

Snö. Vacker vit snö.

Och just där jag bor har de mätt upp Östergötlands mesta snödjup. 67cm. Precis här. Behöver jag säga att jag inte är förvånad. Nä. Jag är inte förvånad. Alls.

Sen jag kom hit för tre år sen har jag upplevt stormen Per med allt vad det innebar, sommartid blev det översvämning, vägen rasade. Och nu...snö. Vacker vit snö....Katastrofmycket snö.
Lagom finns tydligen inte kring mig. Nä det har aldrig funnits.
Jag är inte förvånad över det heller. Inte alls.

flyg min älskade, flyg

2010-02-20T00:21:00.005+01:00

Jag funderar lite på hur tokigt det blir ibland på grund av ord eller på grund av orden som inte blev....eller det som inte blev på grund av ord....

Jag funderar på det där med kärlek, hur tokigt det kan bli på grund av ord eller på grund av orden som inte blev....eller den kärlek som inte blev på grund av ord

Jag funderar på det där med separation, hur tokigt det kan bli på grund av ord eller på grund av orden som inte blev eller den separation som inte blev på grund av ord eller den separation som blev till på grund av ord

Många gånger så tror jag att din jävla idiot betyder Jag älskar dig.....men jag tror inte att Jag älskar dig betyder din jävla idiot. Det är skillnaden, en jävla skillnad!

Jag behöver dig för att jag älskar dig, men jag älskar dig inte för att jag behöver dig. Det är skillnad!

Det är också skillnad på att verkligen älska någon och släppa den fri på grund av kärlek, istället för att skärma av och låsa in och istället väcka rädsla

Glöm aldrig att jag älskar dig oavsett....därför vill jag att du lyfter och flyger ut och finner den sanna lyckan, i friheten.....jag menar det av hela mitt hjärta

flyg min älskade, flyg

Det e mycket nu...

2010-02-18T20:24:00.004+01:00

men det är roligt när det rör på sig...typ Fingal Olsson...då är man i allfall inte död! Nä, nog lever jag alltid men har inte hunnit med vare sig bloggar eller hemsidor.
Valpen Stina håller mig sysselsatt, har jobbat heltid som reporter sista veckan, plus inhopp på några andra knäck. Lite djur har jag allt kvar också och kaninerna är parade...
Och om jag mot för modan skulle få en kväll där jag tänkt lägga mig på fårskinnen i soffan...så nog f-n snöar det...vilket för mig osökt in på ett underbart mail jag fick...en dagbok som börjar med en nybliven husägare på landet, lycklig över den gnistrande första vita snön, som helt positivt menat skall få männsikan i trim när det gäller att skotta snö. Snön faller i mängder, vecka efter vecka, precis som den gjort här. Tills han till slut bränner ner huset och knaprar lyckopiller fastbunden i en sjukhussäng förmodligen på en väldigt låst avdelning! Jag mailar den gärna till er, jag har skrattat så tårarna sprutat, av igenkännande...
Ja nog har det kommit snö allt, och nog har jag fått skottat!

Jag har också stått ute vid soptunnorna helt slut efter att ha skottat mig ända dit, och gråtit där över hopplösheten då ryggen höll på att ta livet av mig. Men jag har också blivit själaglad över vänliga människor som kommit till min undsättning och till dem vill jag rikta ett stort tack.

Jag vill tacka mina underbara vänner A och E som passat mina djur när jag fick åka 35 mil bort för att jobba, vill också tacka J som hade tråkigt och hjälpte mig skotta, bära ved och elda skräp. Stort tack till min barndomsvän A för att du räddade mig med att erbjuda jobbet! Tack också "tv-bonden" som plogade hela infarten och som faktiskt gjorde att jag orkade stanna kvar i min dröm på landet. För det var oerhört hopplöst och uppgivet innan du kom, ska jag säga!
Jag vill också tacka J för att du är en sån fantastisk tjej och för allt du gör för hundarna och mig! Och tack A för hoppet du gav när du gjorde så jag fick ta del av din brors forskning i en svår stund. Tack också alla vänner som stöttat mig och djuren i vinter på olika sätt, jag Er stort tack skyldig.
Och stort tack till mina underbara föräldrar som jag hoppas flyttar ner snart till sitt nya lilla hus här i trakten! Jag älskar er! Och håller tummarna nu att allt går bra! Och tack kung Bore för all snö, men det räcker nu! Jag är nöjd. Fullständigt nöjd med den varan!

Genvägar är senvägar-poff!

2010-02-04T14:14:00.004+01:00

....ja det har jag alltid sagt.

Idag så skulle jag göra mig en tallrik med havregrynsgröt, fick jag för mig. Jag hade inte ätit något sedan igår och var panikhungrig. Nåt som går fort, tänkte jag. Gröt blir bra och mättar duktigt. Om jag gör gröten i micron slipper jag diska en kastrull sen...var min tanke. Och det var nog så sant. Men det blev inte mindre att ta reda på om man säger så...Jag råkade ha lite för lång tid på micron...bara lite....

Nu vill vi flytta!!!!

2010-01-31T15:56:00.003+01:00

Susanne, Inga-Lill och Jane, De två längst till vänster vill flytta nu!

Stina var på besök förra fredagen hos sina systrar. Det blev ett herrans liv! En svart pudel! skrek de när vi kom in genom dörren. Så for de åt alla håll i förskräckelse.

Men sedan busade de för fullt.

Och nu vill de flytta, de två damerna till vänster på bilden. De vill bli familjens nummer ett, båda två någonstans därute i Sveriges rike. Finns det någon som skulle kunna tänka sig att köpa de ljuvliga flickorna från tazzanows i Enköping? Ring i så fall Ulla 0171 82245

Duvägget gick sönder

2010-01-31T15:44:00.003+01:00

Pingu underst och Puzzle överst i badet!

Ja, de två herrarna Svenne och Puzzle har ju turats om att ruva det lilla duvägget i fjorton dar. När så Svenne lyfte på fjädrarna lite, så såg jag att det gått sönder! Asch!!

Jag tog ut det och då såg jag att äggvita rann ur, så då var det ju inte befruktat iallafall. Trist men jag hade ju faktiskt inte trott så mycket på det eftersom jag aldrig sett ett parningsförsök på honan. Bara herrarna emellan så att säga.

Tre dar efter att ägget togs bort började de fria och hoa och buga sig igen. Mot varandra! Suck!

Så jag gjorde rent åt dem och satte in en skål med vatten så de fick bada och det gillar dem minsann! Men det lär bli svårt att få fram bebisar om herrarna bara ska idka älskog med varandra!

Nedskärning i hönshuset

2010-01-25T23:57:00.003+01:00

En hemsk vinter, mindre bra hönshus trots oljeelement, mink i farten, ont i ryggen av kylan(värre än någonsin), så får jag trappa ner på djuren steg 2 så att säga. Första steget var ju inför flytten hit. Nu ryker nog de flesta hönsen. Jaja, jag vet, man kan inte vara ordförande i en "hönsförening" och inte ha höns...Men några får stanna. Initialt....
Ankorna är till salu, tre löpankor varav en är hona. Några blandrasäggproducenter ska jag behålla men tror jag hoppar resten nu. Jag behöver göra plats åt den belgiska jättehonan Lizzy, i ena hönsbåset så hon kan få en stoooor kull ungar. Ja hennes mor fick alltid mellan 10-12 enligt uppfödaren, så jag tror att Lizzy kommer att behöva extra utrymme. Så då blir hönsboxen bra!
Ett gäng höns ska flytta till Motala inom kort. Kanske redan i övermorgon.
Ankorna söker nytt hem, löpankor...
Vaktlar och guldfasaner får nog stanna ett tag och likaså kaninerna. Men den som har en lever får se...
Ankor går an på sommaren om inte minken bor i ån förstås. Jag bara vägrar servera smörgåsbord åt rovdjuren. Jag har "bjudit" på tre vaktlar utan att den jä**ln har gått i fällan, men snart så. Någon isande kall natt till så kommer den nog. Här är det minus 17,5 igen och det är sååååå tröttsamt. Hatar kylan för den handikappar mig så mycket. Jag borde bo i varmare land på vintern. Men hamnat i detta köldhålet istället! Det går åt en hel del ved nu men det har det gjort sedan jag flyttade hit. Fyra vedhämtare om dagen ungefär. Morgnarna är det svalt minst sagt och jag drömmer om en vedspis i köket....En go och varm vedspis....mums!
Mina föräldrar fick nycklarna till sitt hus här i byhåla idag och det var ju jätteroligt! Ett trevligt hus för övrigt med en liten skogsdunge lagom för en frigga (eller kanske en voljär?)Haha, ja vi får allt vänta och se vad det blir av allt men nu är dem här i allafall! Härligt! Välkomna ska de vara!

Duvhanarna turas fortfarande om att ruva det ensamma lilla duvägget. Ska bli oerhört spännande att se till helgen om det blev nåt. Någon enda liten duvbebis....Håll en tumme!

Sture tio år!

2010-01-18T22:48:00.003+01:00

Här ligger Stina i nya sängen med ett mjukdjur hon fått i present!

Stures födelsedag var idag och visst har han blivit firad!

Han började dagen med sovmorgon på soffan, alldeles ensam utan det lilla monstret Stina som annars hänger i hans svans. Lugnt och skönt, tyckte Sture.

Sedan blev det en promenad. Då var monstret med, men det gick rätt bra. Sedan kom Stures kompis Anton, en liten grabb på fyra år som hade jättefina mjukdjur med sig till både honom och Stina. En varsin igelkott. Stinas hade spetskjol. Sedan kom mopsen Bess och hennes matte och tog en fika. Då blev det promenad igen. Den här gången passade Sture på att ge igen. Då han hoppade ut i djupsnön i diket, så skuttade lilla valpen Stina efter. Där vände Sture, trampade till på hennes lilla huvud så det försvann ner i snön och bara rumpan stack opp! Länge. Lite för länge tyckte oroliga matte och rusade fram, just som Stina fick loss skallen igen och tittade upp! Helt snötäckt!

På bröstet hängde stora isbollar och då vi sagt adjö och på återseende med Bess och matten, så var det dags att fönas varm och torr igen.

Husse dök upp med presenter, mjukdjur, grisöron, nya hundsängar till båda två, grillkorv och paket från familjen L. Tusen tack alla för uppvaktningen av vår älskade Sture!

Över duvornas bur börjar jag höja ett par ögonbryn. Ett i taget. Så växlar jag emellan.
Duvan Svenne, eller Svenne-duva som han heter har tgait på sig det grövsta ruvjobbet av det lilla lilla ägget. Ikväll har dock den andra hanen Puzzle avlöst honom. Ägget har funnits här sedan i torsdags och inga fler tycks det bli. Men visst vore det roligt om det blev små duvungar?

Imorgon tisdag bär det iväg igen med Hönsexpressen. Jag ska inte leverera några djur, bara transportera mig och hundarna från A till B. Sedan ska jag ajobba i fyra dagar och sedan gó vänner, ska jag ta min lilla Stina och åka hem på söndag!

Minkj@¤eln har varit här igen....morr

2010-01-17T21:08:00.003+01:00

Två halva vaktlar till, mötte mitt norra öga då jag gick ut med maten till dem idag. Min vackra helvita vaktel som var så nyfiken had eblivit ett av offren. Quriosity killed the cat...the quale kanske. Suck. Ja men nu har jag blivit lovad att få låna en slagfälla för mink så nu ska det förhoppningsvis fångas mink, och sedan jä**ar ska jag göra ett utställningshalsband av den till Stina! Ja, minkhalsband kostar 600kr styck annars! Så något gott ska det väl föra med sig hoppas jag.

I övrigt känns det bara olustigt att hålla höns här nu då det är minkar i ån. Jag har inte fött upp mina pullor med kärlek och dyrt foder för att de ska halshuggas av minkar! Nä, då får det nästan vara känns det som. Men vi får se. Först ska jag testa fällan. I annat fall blir det snart utförsäljning på mina vackra höns...buhu....

Duvorna då hur går det för dem?

Jo, det har visat sig att tre av dem är hanar. Och det har också visat sig att de hellre idkar älskog med varandra än med Nettan, den viltfärgade honan som trots sitt celibatliv på korghandtaget(hon har fått korgen av alla tre!) har lagt sitt första ägg!!! Jo så nu får vi se om det är någon hane som är lite bisexuell i allafall och som kan ha befruktat hennes ägg. Det är i alla fall väldigt tyst i buren nu sedan ägget kom. Ett väldans liv innan kan jag säga då tre hanar skulle buga sig i ett kör och hoa, hoa och hoa. I övrigt är det inte mycket liv på duvorna, det är trevliga fåglar som skrattar emellanåt och som hoar lite då och då annars. Den som har en lever får se!Ett ägg i korgen!

En separatblogg om pudlarna

2010-01-13T23:25:00.002+01:00

Ska det vara nödvändigt kanske ni tycker och ja, det tycker jag för jag vet att det blir en hel del nytt för mig med dem i år. Och för er som inte vill läsa om pudlar men om mitt liv och leverne i övrigt med fjädrar och ägg och diverse näbbar och kläckerier kan ju lugnt fortsätta här. Den nya bloggen har adressen www.torparhuldaspudlar.blogspot.com
Välkomna in

Teliafelia och 3...

2010-01-12T16:32:00.004+01:00

Jag blir galen snart! Har varit utan internetuppkoppling sedan 28de dec. Telias "dong" funkade inte så bra i det lilla huset vid ån. Så jag skickade tillbaka den. Och samtidigt beställde jag en ny från 3. När den aldrig dök upp så ringde jag. Då hade den hamnat på fel ort! I Eksjö istället för i Österbymo. Så dem skulle skicka den rätt.
Inget hände.
Så ringde jag igen. Åh hoppsan, den hade visst inte lämnat Eksjö. Och jag hade inte ens fått något sms om att den hamnat där med kollinummer eller något alls.
Så skulle de göra en ny beställning så det skulle gå lite fortare. Åh jag har väntat.....så ringde jag igen idag. Då skulle den nog komma fram imorgon, men jag skulle få betala för inte uthämtat paket för den första leveransen.
Jag säger bara SERVICE! Som ansvarig för hemsidor och föreningsmeddelanden och annat viktigt är det oerhört besvärligt att bo på landet utan internet så imorgon hoppas jag verkligen att det går att få kontakt med omvärlden igen. När jag nu lånat internet här och nu så såg jag i min mail att jag fått medddelande om att jag har paket att hämta i Eksjö. Och att det skulle gå tillbaka om två dagar om jag inte hämtade det. Så det var ju tur att jag gjorde en ny beställning. Det intressanta är ju att de enbart meddelat via mail som jag inte kommer åt eftersom DONGEN ÄR I PAKETET!!!!

Ska bli intressant att se om det här paketet hamnar i Eksjö också, för det är samma adress det gäller...kom det fel första gången så lär det säkert komma fel imorgon igen. Och då.......morrar jag ljudligt!

Ovälkommen gäst har funnit sig ett smörgåsbord

2010-01-03T16:08:00.004+01:00

Jag som varit så lycklig över den forsande ån bakom huset. Jag borde fattat att den skulle göra att mina fjäderfän lever farligt.

På nyårsnatten var det ett rovdjur här och dödade en vaktel genom nätet. Men djuret måste i allafall ha varit för stort för att ta sig igenom nätet och det var vakteln också...

Idag sågs minken i ån...för en sekund innan den försvann.

Det märkliga är att den först tömt vakteln på blod på den högra sidan och sedan har alltså fågeln hamnat som bilden visar....

Första bilderna på lilla Stina

2010-01-03T15:58:00.006+01:00

Stina i lånad tomtedräkt! Om två dagar är den för liten!

Här kommer så de första bilderna på lilla Stina, storpudelflickan som flyttade hit på nyårsafton. Hon skall få en egen blogg, men jag lånar uppkoppling nu, då Telias "dong" inte var tillfredställande...så att säga! Haha, ja så nu väntar jag på en från 3. Och då ni...då ska Stina och hennes nye storebror Sture få en egen pudelblogg!

Men till dess, håll till godo!

Stackars Greta undkom blott en hårtuss fattigare!

Greta har blivit av med stygnen

2009-12-30T21:40:00.003+01:00

Idag var vi till veterinären igen. Lilla kaninen Greta blev sydd i ögat dagen före julafton. Blinkhinnan syddes då upp för att skydda ögat, då hon efter en infektion ådragit sig spasmer som gjorde att ögonlocket börjat rulla inåt, vilket skavde på hornhinnan så att hon fått ett sår på den.
Jag har på denna resa lärt mig att kaniner kan få ögonfransar på fel ställe, vilket aldrig läker av sig själv utan måste brännas hårsäckar, eller plockas resten av kaninens liv(nu var detta inte problemet för Greta, men jag trodde det ett tag.)
Jag har också lärt mig att kaniner kan drabbas av att ögonlocken rullar in sig. Det kan vara medfött och då är det också genetiskt. Detta var inte heller fallet för Greta.
Hon fick en ögoninfektion som trots veterinärbesök och behandling, gick för långt och blev kronisk och så besvärlig att ögonlocket började rulla in sig som ett led av det utdragna besväret hon hade. Men denna veterinär, ny för mig, tog sig an Greta på sitt föredömliga vis så verkar det nu ha gått riktigt bra!
Nu ser ögat ut som det ska, såret på hornhinnan har läkt, men linsen är fortfarande grumlig och hon har fortfarande var i ögat men det går åt rätt håll nu. Nya droppar fick hon då hon syddes, och det ska jag fortsätta med i tre dagar till. Sedan ska jag prova att bara spola ögat. För jag har också lärt att antibiotika kan reta. Antibiotika ska man inte använda för länge.
Greta är en mycket snäll Belgisk Jättekanin, som hela vägen har varit fantastiskt samarbetsvillig trots sina besvär. För vem gillar att ha skräp i ögat? Och att ha någon som spolar och sätter dit salva eller droppar tre ggr per dag? Ja, lilla Greta gör inget motstånd, hon samarbetar på bästa sätt och visar aldrig irritation eller ilska när man behandlar hennes öga. Aldrig. Inte ens då veterinären skulle ta bort hennes stygn, behövdes narkos eller lugnande. Greta satt helt still och väntade tills det var färdigt!
Ja, nu hoppas jag att Greta ska slippa varbildningen framöver och att ögat blir som vanligt igen, så hon kan få leva ett rikt kaninliv och bli mamma till en massa fina bebisar framöver. Tack alla ni för ert stöd och uppbackning om Greta. Det känns så skönt att ha följt sitt hjärta och låtit henne få en chans till livet. Ett stort tack till Sven Ödman på Djurdoktorn i Linköping www.djurdoktorn.se en mycket seriös klinik med fantastisk personal till låga priser!
Imorgon vänds ett nytt blad i vår bok....då kommer valpen!
Gott nytt år alla!/Anna-Karin

Tre dagar kvar till valpen kommer hem!

2009-12-28T21:11:00.002+01:00

Tre dagar kan bland annat vara korta, tråkiga, roliga, låååångsamma. Och låååångsamma är dem nu....en dag, två dagar, tre dagar innan jag får hålla den ljuvliga lilla pälsbollen i min famn och får se hur Sture reagerar då han får en lilla syster!

Jag har haft hand om många hundar. De flesta har jag räddat från en för tidig död då folk ledsnat på dem och bara en gång innan har jag haft en hund sen den var valp. Det var Snuff...hon och jag delade livet i tio år. Det är speciella band man knyter när man får vara med från början. Nu ska lilla Kristine snart komma hem och jag gläder mig så otroligt och tror inte att det är sant förrän jag får säga godnatt till det lilla livet här hemma i gullehuset!

Det finns några otingade syskon till Kristine kvar om det är så att ni blir sugna....

Greta min lilla kanin som var till veterinären dagen före julafton, hon är vid gott mod! Svårt att säga för mig om hon är något bättre i sitt öga än men hon verkar inte lida det minsta. Hon mumsar på och vill ha sina kelstunder tre ggr om dagen, annars lever hon rövare och springer världens race i sin bur så spånet yr åt alla håll! Hon är fantastisk på alla sätt lilla Greta. Vilken kämpe och vilken gosegris hon är. Håll några tassar nu för att hon blir bra i sitt lilla öga!

Gretas öga är sytt...

2009-12-25T18:27:00.002+01:00

Ja nu har kaninen Gretas öga sytts, i hopp om bättring. Veterinären har sytt upp blinkhinnan för att ögat ska få läka ihop under en vecka. Infektionen har till slut lett till spasmer i ögonlocket till följd av att hon knipit. Så den 30de ska stygnen bort och då får vi se hur det gått. De allra flesta har sagt till mig att man opererar inte en kanin, den klubbar man...men jag valde att ge Greta en chans för hon är den underbaraste av kaniner och det finns en mening med att hon föddes här hos mig! Och jag är glad att jag gjorde så här!

Sture gillar nya huset

2009-12-22T01:33:00.004+01:00

Sture hade ett trappfönster där vi bodde förut. Där kunde han sitta och kika ut. Och bara där. Nu kan han gå runt överallt och titta ut på vägen, på tomten, på forsen bakom huset. Han har inte fått styltor eller växt onaturligt plötsligt. Nä, huset är ett gammalt härligt 1700-talshus med låga fönster. Det gillar Sture! Ibland står han upp och lägger sitt vackra huvud på fönsternischen och står så och kikar ut...

Så här ser den söta stugan ut i vinterskrud!

Köttbullar och prinskorvar.....

2009-12-19T00:00:00.002+01:00

Ja, så var det till ända då. Det trevliga "gästspelet " på mitt gamla jobb Bålsta Gästgivaregård! Nu har jag under tio arbetspass trillat köttbullar, vispat grädde, bakat chokladpajer, och till slut landat i varmköket som kock. Idag har vi under mina 13 timmar haft ca 240 gäster plus catering för 20 pers.
Mycket mat har passerat genom mina händer dessa dagar och det har varit roligt, trevligt och lärorikt. Jätteskoj också att träffa gamla arbetskamrater som hängt sig kvar genom åren.
Naturligtvis har det också varit jättertrevligt att få en chans att umgås med min kära barndomsvän och träffa hennes familj dessa dagar. Och hundarna....och katterna...och kaninerna. Det har dock varit svårt att koppla bort mina egna djur idag, då det hemma har varit ner till minus 20 grader idag. Stackars ankorna som är så rädda för "fodervärden" att de inte törs gå in i sitt hus! Imorgon är jag hemma igen och ska bädda in dem! Så nu bär det hemåt igen till skrivande för tidningen, uppackande av kartonger etc.

Förena nytta med nöje

2009-12-13T00:34:00.008+01:00

Här är jag, ganska nära spisen så jag är inte på rymmen!

Jag är nu i skrivande stund 35 mil hemifrån och jobbar "julbord" i köket hos min barndomsvän. På kvällarna har det blivit många, långa trevliga samtal, på dagarna mycket...mat och desserter och allt annat som ingår i jobbet.

Fantastisk roligt att vara tillbaka bland gamla arbetskamrater, och bland nya! Roligt att lära sig nya saker som alltid och sen.....har jag ju passat på att gullat med valparna. Jackies bebisar!

Jag och Kristine....
Lycklig i valplådan! Här är jag och Ulla

Ja visst är de fina? Ska bli så spännande att följa dem!

Tackar mina vänner hemma som ställer upp med djuren där, samt mamma o pappa som passar hunden och duvorna! Ses snart!

Hundtvättmaskin!!! Nu funkar länken

2009-12-06T10:31:00.003+01:00

Jag fick ändra i detta inlägg eftersom annonsen försvann direkt. Någon slog väl till och skaffade sig en hundtvättmaskin! För 90.000:-
Men ni kan ändå se det märkliga på www.washlab.se
Tror inte jag skulle testa högtryckssprutan på min Sture!

Jobbar borta men nästan hemma

2009-12-05T12:19:00.002+01:00

Då kaffegästerna tröt under hösten blev det kärvare tider och jag fick gå. Så jag kastade ut mina krokar och åkte hemåt igen. Därifrån jag kom liksom.
35 mil tillryggalade jag igår på väg till jobbet som varar i dagarna fem. Jag tillhör den envisa skara människor som vet att jobb finns för den som inte är kräsen, som inte är bekväm, att det finns jobb åt den som vill jobba.
Jag har aldrig varit rädd för att skita ner mig, för att slita hårt, eller för att rasa ihop trött och värkbruten då natten sänker sig över hustaken. Jobba ger pengar och får livet att snurra på och ger möjligheter att göra det man vill, eller att åtminstone klara det man måste. Så nu är jag här bland köttbullar och prinskorvar i rutiga kockbyxor och njuter av att "vara på banan" igen!

Det har inte blivit mycket ägg eller fjädrar heller på den här bloggen en tid, men det har varit fullt av annat. När december är tillända och jag är klar med gamla huset ska det bli mer sånt igen.
Och mer hundprat också. Pudelprat för att var mer exakt...och till er som gillar pudlar finns valpar kvar att tinga hos www.tazzanows.dinstudio.se
eller kika in hos Mia i Morgongåva.... pudelparadiset!
Skickar en hälsning till mina kära föräldrar som gör det möjligt för mig att lämna hela "farmen" för att jobba! Slit inte ihjäl er! Kram

Online i stugan Yippikayey!

2009-12-02T23:43:00.003+01:00

Sådär ja, då har mobilt bredband visat sig fungera här i gullehuset. Segt förvisso men det funkar! Så det är jag tacksam för idag.

I skrivande stund är det minus 11,5 grader ute! Och då passade Sture(pudelgossen) på att rymma! Det är så mycket jakt i honom och trots att han är mörkrädd så drog han iväg över åkrarna så det prasslade i det hårdfrusna gräset. Skit också, tänkte jag och började ropa.

Sture var och förblev borta i den bistra decemberkvällen. Oron växte då det kom en långtradare på vägen. Bilar hade han aldrig haft respekt för den gamla trotjänaren. Men inga inbromsningar, inga yl...långtradaren susade förbi. Så var det tyst och stilla igen.

-Stuuuuuureeeee....min röst skar genom frosten. Ingen hund...

Det bet i näsan av kölden och i fingrarna gjorde det riktigt ont. Vantarna var inte tillräckliga att jaga hund med kände jag. Så jag gick in för att ta på mig bättre doningar.

Sture borde inte jaga på sådär..han har ju blåsljud på hjärtat och ska vara en stillsam pensionist! Min mamma som är på besök hängde med ut och hon ropade hon också.

Till slut hörde jag ett knaster på åkern. Ett galopperande knaster. Där! Där kom han, glad som en unge som just fått extra veckopeng. (Det var vi båda två kan jag säga).Vi grabbade honom snabbt i reflexselen som han tursamt nog hade på sig, och skickade in honom i värmen. Det rasade så mycket småsten om honom att man kunde undra hur mycket det rymdes i hans tassar!

Nåväl, slutet gott, allting gott och Sture var i trygghet igen, inne i vårt lilla mysiga hem.

Och hade jag inte fått igång den lilla plastdongen idag så hade ni inte vetat det nu. Att Sture rymde, men kom tillbaka!

Men nu är det dags att knyta sig, sov gott alla därute, även de som bevakar min blogg enbart för att rapportera till hyresvärdarna! Haha, vill bara säga att om jag inte ville att någon skulle läsa så hade jag valt en pappersdagbok med hänglås. Inte en blogg! Så rapportera vidare ni, vattnet är i allafall odrickbart i det gamla huset, och jag ändrar inget, raderar inget, JAG STÅR FÖR MINA ÅSIKTER! Många i den här kommunen kör med sliskigt r*vslickeri till höger och vänster. Men det är inget för mig. Nä, så skriv gärna ut vartenda skrivet ord ni bara om ni tror att ni vinner mark med det. Och ge fasen i att sätta på element som går på min strömräkning! Det kan du roa dig med efter sista december!

Och till er andra goda, sov gott! Vi skrivs därute!

Empty rooms...

2009-11-30T14:28:00.003+01:00

Det stora huset som jag flyttar ifrån gapar tomt och kallt mot mig då jag packar ur det sista. Ja, det blir nog att köra imorgon med, för fy vad det tar tid detta sista "skräp" som är så svårt att sortera upp bra i kartongerna.
Tv rummet är helt tomt, brasrummet står bara eldgaffeln och askhinken kvar i, köket skriver jag om en annan dag, badrummet är tomt, sovrummet är tomt, syrummet är tomt, klädkammaren och vinden är tomma. Så imorgon ska jag börja gno rent överallt. Skönt!
Sen återstår alla bodarna....suck..hur ska man hinna?För även om jag har en månad på mig så ska jag ju jobba på annan ort också...
I nya huset har det blivit så fint och mysigt(bilder kommer), men också rörigt igen då jag kört ett lass grejor tidigare idag. Nu sitter jag här i gamla huset, 11 grader varmt(kallt!!!!)med sista chansen att blogga med ADSLuppkoppling. Väntar på mobilt bredband via Telia. Får se hur det fungerar... Så jag återkommer när jag är online i stugan! Och till alla som hjälpt mig så här långt, ett stort tack kära vänner! Ni är värda er vikt i guld!

Utlottning, sista chansen!

2009-11-30T14:24:00.002+01:00

Klicka på bilden, sista chansen att vinna ett turkiskt bad! Vill ha !vill ha! vill ha!!!Och min kropp skulle verkligen behöva det!

Under över alla under

2009-11-25T23:26:00.004+01:00

Överjag
Överlag
Undergiven
Övergiven
Underlig
Underliv
Överallt
Uteliggare
Överliggare
Undantag
Undangled
Övertag
Underbar
förundrad över
undren vi behöver
du och jag...

Trött men glad..

2009-11-24T22:13:00.002+01:00

Ja, denna flytt...ja nu närmar den sig. Nedräkningen har börjat till "la grande finale"! På lördag ska de stora möblerna-och-allt-annat-som-inte-får-plats-i-min-bil köras med lastbil! Idag blev det ett lass i "hönsexpressen"(min bil alltså) med tre kökstolar, en badrumshylla, en kartong med matberedare, brödrost, blender m.m, skrivbord med hurts. Ja, tror det var allt som fick rum. På plats fick jag chans att ställa en bokhylla i ordning på loftet där det blir kombinerat gästrum/ateljé. Då den stod där den skulle, kunde jag packa upp fyra kartonger med böcker. Och det känns så bra att få undan alla papplådor vartefter. Jag matade djuren och ställde in skrivbordet på plats så att resterande möbler får rum på lördag och sen blåste jag hem igen.
I söndags kördes köksbordet dit så nu får jag sitta vid skärbrädan och äta...

Nu har det ordnat sig med lite jobb framöver. Jag ska göra ett litet "gästspel" på julbord! Tio år sedan jag jobbade där sist och det ska bli jätteroligt! Så under åtta dagar ska jag bo och verka i Bålsta och jag tackar min vän för den möjligheten! Blir kul att få chans att prata lite också*viskar*(och att få titta på hundvalparna)....
Imorgon jobbar jag sista dagen på cafét och sedan är jag tillgänglig för äktenskap...nej, jag menar tillgänglig för arbete förstås! Arbete var det jag skulle ha och inget annat! Så vet ni något litet jobb som jag kan ta, som skurgumma, kaffekokare, smörgåsbredare, sängbäddare, hundkissare, eller i kassan nånstans i nån kulig affär så tveka inte, hör av dig! Jag kan göra i stort sett det mesta och har nog gjort det redan när jag tänker efter!
Och om det är någon som vill ha ett skrivbord från femtiotalet så kom o hämta bara! Vassego!

En förborgad hemlighet avslöjas nu...

2009-11-22T23:19:00.003+01:00

Många har undrat över vad kvinnor har i sina handväskor. Särskilt många män. Hörde helt nyligen om en som varit och lyssnat på farbror polisen. De hade sagt att de önskade att kvinnor hade en tegelsten i sin handväska nu för tiden. Och tegelsten...ja, det känns som det enda jag inte hade i min!
Jag rensade i en handväska häromdagen då jag skulle packa ner väskor i kartonger inför flytten. Helt sjukt var det, för allt detta låg däri...
*Kvitto från Granngården på foder och nät
*Ett tygprov
* 6 st pennor
* en guldtia
*hörselproppar
*kundvagnspolett
*alvedon
*salt från Mac Donalds
*en tampong
*en tom 50cl Lokaflaska
*6 stora gummisnoddar
*ett rör med Resorb vätskeersättning
*läppglans med glitter
*brunt socker från nåt fik
*ett cigarettmunstycke som skulle varit en present
*en köpnota
*ett visitkort från bilfirman
*ciggkabeladapter till mobil laddare
*mer alvedon
*5 lösa stimorol
*kontoutdrag från bankomaten
*högkostnadskort
*ännu mer alvedon
*stisal m fluor(tom ask, fullti väskan)
*ett spännband
*en lösnagel
*lapp med telefonnummer till äggköpare
*en frp polkagrisrandigt snöre
*ins.kvitto från banken
*2 nötcreme till råttfällan
*en pensel
*7 buntband
*4 vicks blå halstabletter
*17 st antiinflammatoriska värktabletter
*en frp pappersnäsdukar
*kvitto läkarbesök

ja, sen var det inte mer!

Och om jag hade allt detta "bra att ha" i min väska så kan ni ju snabbt förstå vad mycket "bra att ha" jag samlat i huset och i alla bodar!
Haha, det är inte klokt! Men nu är det skönt att vara i "kasta-fasen"!

Imorgon flyttas den stora kaninburen

2009-11-19T22:23:00.002+01:00

Jag håller på att flytta som ni vet...
Jag har sedan 1986 flyttat 39 gånger. Eller var det 40? Jag minns inte exakt. Men det här är den värsta flytten någonsin.
Då jag flyttade till Norge år 2000, var det långt, men inte så mycket och inte så jobbigt. Kanhända det var på grund av att flyttarna duggade tätt på den tiden. Nu har jag i allafall lyckats fylla ett väääldigt stort hus plus alla sju uthusen, med djur, och spån, hö och halm etc. Foderkoppar, extraburar, transportburar, mediciner, kartonger....
Hur mycket som helst är det.
Jo det är det.
Så jag är slut. Så otroligt trött och energidränerad som man bara kan bli. Men jag ser ljuset i tunneln nu. Nja, inte en nära döden-upplevelse, utan mer att det tar slut snart, själva flytten.
Tänk att få landa där i det lilla huset, få höra forsen bakom huset, läppja på en kaffe och veta att nu är det färdigt, nu behöver jag aldrig mer åka tillbaka. Nu är det städat o klart och nycklarna är lämnade. Det längtar jag till nu.
Imorgon ska våra kära grannar hjälpa oss att med traktorn flytta den stora fyrfackskaninburen till nya huset, samt alla tillbehör.
Kaninerna åker förstås i små transportburar i min bil under tiden. När alla djuren är på plats så löser sig resten också. Oroar mig alltid för djurens väl och ve.
Sedan ska jag inte flytta igen förrän jag köpt mig ett hus som jag kan stanna läääääänge i!
Kram på er allihop

utlottning

2009-11-15T22:40:00.003+01:00

Klicka på bilden!

Missa inte denna underbara kandelaberutlottning!

Det kunde inte bli bättre!

2009-11-09T20:04:00.007+01:00

Efter regn kommer sol säger man ju och detta mörka tragiska har nu möjlighet att bli en ren solskenshistoria.

Alice har dykt upp! En skendräktig pudeltik har landat i valplådan och plötsligt är alla lyckliga och förnöjda! Valparna har fått en ny mamma, och Alice har fått valpar och Ulla...hon får snart chans att pusta ut lite! Läs mer på http://www.tazzanows.dinstudio.se/

Det värsta som kunde hända har hänt- pudelmamman dog

2009-11-07T19:23:00.003+01:00

Ja, det är så hemskt...älskade Jackie är död efter komplikationer från förlossningen. En valp råkade ligga under henne så nu är det sju kvar. Läs mer i dagboken på http://www.tazzanows.dinstudio.se/

Vänligen respektera att Ulla nu inte orkar eller hinner med en massa samtal. Men vill ni tinga en valp går det bra att maila så tar hon kontakt då hon ser att det ser ljust ut för bebbarna. Just nu går all hennes tid åt till att hålla dem vid liv och att de ska få i sig mat, och kunna kissa och bajsa.

Mina tankar går till Jackie, och hennes familj.

Greta till veterinären

2009-11-04T22:00:00.002+01:00

Lilla belgiska jättekaninungen Greta fick sig en resa till storstan idag och veterinären. Inflammation i ett öga på grund av att ögonfransarna böjde sig inåt och lade sig under ögonlocket och irriterade. Nu ska jag behandla henne fyra ggr om dagen tills de blir bra.
Mailen trillar in nu på tingade av hennes syskon så nu gäller det att man är först till kvarn att bestämma sig för kön och färg.
Hon var så duktig idag det lilla livet! Lugn och snäll. Precis det som kännetecknar en jätte!

Åtta stycken blev det!

2009-11-04T21:36:00.004+01:00

Ja, grattis duktiga Jackie, min duktiga favorit pudelflicka ûber alles!

Idag nedkom hon med åtta storpudelvalpar, utanför Enköping. En svart hane, tre svarta tikar och fyra vita tikar! Åh vad jag vill blåsa upp genom landskapen för att titta, men det finns inte en chans nu. Bjuder på bilder från förra kullen.

Är ni intresserade av en valp? Ring Ulla Wass 0171-82245

Köpare förbryllar

2009-11-02T23:26:00.002+01:00

Efter att ha lagt ut såväl möbler som kaniner och ankor på Blocket så kan jag inte sluta fascineras av ett återkommande faktum.
Folk som vill handla ringer inte. Nej, de mailar och lämnar numret. Vadan detta?
Alla mailar inte mitt i natten....åh nej det kan jag allt se.
"Finns den kvar?Ring mig 070XXXXXXXXXX"
Så lyder de allra flesta svaren.
Hur kommer det sig att säljaren skall bekosta såväl annons som samtal? Vill man ha nåt, så får man väl för fanken lyfta luren!
Jag ringer blixtsnabbt om jag hittat nåt, och det brukar sluta med att jag får mig en resa kort därpå!

EKG och pudelbebisar

2009-11-02T22:40:00.004+01:00

Jag rubbades ur mina grundvalar då det förmodade, högst oväntade förstagångsastmaanfallet visade sig vara antingen panikångest eller hjärtinfarkt! Va!!! Jag är 39 år, kom igen nu! Sjukvårdsupplysningen talade om att symptomen var densamma för kvinnor för de två olika diagnoserna. EKG kunde bekräfta infarkt eller utesluta.

Så det var ingen kulig dag innan jag hamnade på sjukhussängen och kopplades upp till apparaten. Som tur var gick det illa kvickt, och glädjebeskedet kom snabbt! Inte infarkt.

Men vilken antiklimax, skulle jag då bli glad av att ha drabbats av ett svårt fall av panikångest? Ja, tydligen. Men så var ju orsaken något som låtit vänta på sig i 39 år.....så det lär ju dröja säkert lika länge till nästa gång. Så sorry ni som hoppades att jag skulle trilla av pinn, det var inte dags än! Och till er som vill att jag ska fortsätta andas ett tag till, sälja möbler, blogga och kläcka kycklingar: Iam still here!

....och så var det ju det där andra...pudelbebisar...suckar längtansfullt....

Min favoritvovve bland pudelflickor Jackie, ska ha bebbar den 5 november. Hon är så tjock så tjock... http://www.tazzanows.dinstudio.se/

Jag har ju en underbar herre i mitt hushåll, Ramses alias Sture. Han är långväga släkt med Jackie men kastrerad. jo, det fasansfulla i att knäppa nötterna på honom är gjort, men jag är oskyldig! Han var fem år och redan "nötknäppt" så att säga då han landade hos mig. Snart blir han tio år och jag är säker på, alldeles bombsäker, på att han vill ha en liten pudelkompis att fostra. Och jag tror det kan finnas en över till honom, för hon har hela magen full!

Matt och glad

2009-10-24T19:56:00.004+02:00

Efter att ha farit som en iller kors och tvärs mellan gamla huset och nya huset och fasanägare i Vetlanda och tillbaka, dragit krampor ur gamla hönsgården och byggt färdigt fasan/vaktelvoljären så kan jag matt ta ett kliv tillbaka och känna mig nöjd och glad. Nu är dem hemma!
Min guldfasanhöna flög ju till väders för någon vecka sedan och tuppen blev solo på sin kvist. Men jag fick tag i ett nytt par, dock ej enbart en höna(plånboken vred sig i kramper en stund)så nu lever tre guldfasaner ihop med elva vaktlar i nya voljären. I veckan hoppas jag få tag i sågbakar(svallar eller ytved beroende var i landet du är ifrån) som skall bli tak samt vägg. Blir nog snyggt när det är på plats. Jag är i allfall jättenöjd.
Så idag var det dags att riva inredningen i gamla hönshuset. SUCK OCH STÖN! Allt det slit vi gjorde förra sommaren och denna...Rivet på ett kick, och alla sexton kycklingar i halvstorlek fick skutta ner i nya ströet på golvet blande de stoooora hönsen och gissa om de blev glada! Ryggen värker ikväll men ett gott dagsverke blev det.
Igår var vi på Stefan & Christers show "Scen sommarbuskis". Jag rekomenderar den! Om den kommer till en scen nära dig, så se den! Jag fick skratta gott! En hel del under bältet var det, men det var roligt! Imorgon ska det bli Cabaret i Ömo. Sedan händer det nog inget förrän nästa höst! Men nya hönshuset skall inredas så på måndag är det dags att svinga hammaren och sågen igen! Men nu ska jag bara vila...Go kväll alla vänner och mamma!

Dagbok-blogg

2009-10-18T08:17:00.006+02:00

När jag växte upp skrev jag dagbok.

Det var så jättehemligt att man skulle ha lås på dagboken, med nyckeln hängande om halsen på en kedja, så ingen kunde ta den! (Läs brorsan). Men man kunde få upp låset lätt som en plätt med mammas hårnålar eller vad som helst.

Att läsa någon annans dagbok var en dödssynd. Jag gjorde det en gång och obehaget väcks till liv direkt när jag tänker på det. Min bästa vän hade skrivit om mig och det var det jag känt på mig så jag kunde inte stå emot...jag ångrar det än idag...(du minns du med eller hur?)

Men det blev bara en gång, även om det var en gång för mycket. Jag glömmer det aldrig.

En gång har jag läst i någons mobil. Och den som söker skall finna står det skrivet...Så vill man inte veta ska man ge f-n i sånt! Det är oförlåtligt, så är det bara.

Men så kommer man då till dagens moderna dagböcker. Bloggarna.

Dem kan läsas av vem som helst. Man kommer åt dem från alla hörn av världen där det finns en uppkoppling! Man till och med förväntas och ombeds lämna ett avtryck, en kommentar som visar att man faktiskt varit där och läst. Är inte det tänkvärt så säg...

Det är ett blottande på något sätt, en exhibitionistisk (knepigt att skriva)sida hos oss som gör detta, eller vad?

Kanske man inte tycker sig bli sedd av sina nära och därför försöker nå ut, få bekräftelse..

Kanske man har alla som man bryr sig om, många mil bort och vill delge dem sitt liv? Eller så är man bara road av själva bloggandet utan att tänka på varför. Vissa skriver massor av inlägg varje dag som är en ren fröjd att läsa , medan andra skriver bara då de har något att skriva om, något särskilt som hänt liksom. Det blir ett gift att såväl skriva som att läsa andras bloggar. Själv har jag inte kommit till det stadie att jag söker efter nya bloggar, utan jag läser dem som jag redan har hittat, blivit tipsad om, andra som följer min följer jag själv osv. Så det är inte så många och tur är väl det, för internet är en tidsslukare! Nu har jag inte tid mer idag, för här ska nätas fasanvoljär idag!

Möblerna flyttar och fasanfru funnen! Samt soffgrupp till salu

2009-10-16T18:58:00.006+02:00

Ja, det var ett roligt påfund att lägga ut möblerna här för det gick ju alldeles strålande. Det har hämtats och burits ut grejer här må jag säga, till och med saker jag inte hade tänkt sälja! Haha, ja så kan det gå, men jag är lättad och glad.

Idag fick welsumerhönorna äntligen ett nytt hem. Men ankorna är kvar...fem st pekingungar födda 9 september. PLEASE!!!!!!

Hur kan ni motstå dem? Jag ska bomba bloggen med bilder på dem, så ni ringer ner mig allihop! Med största MÅSTE-HA begäret ni någonsin känt!

Jo det ska jag. Minsann! Dem är i allafall flyttbara och behöver inte värmelampa mer, men ett nytt hem. Ditt hem! Ring 0704224427

Fasanfru var det ja...

Jodå, jag har hittat en fru till min fasantupp. Men...(jo det finns ett litet men...) det följer med en tupp...

*Skrockar*....

Jo, säljaren släpper dem bara parvis eftersom hon (för ovanlighetens skull) hade fler tuppar än hönor...Så på onsdag blir det en resa för att hämta Fru (och Herr) Guldfasan!

Idag har vi snickrat stommen till nya fasan och vaktelvoljären. Det regnade som sjutton, men det mesta blev gjort. Sätta dit nätet är ju ingen match ensam. Det fixar jag på söndag eller i veckan. Sedan ska det inredas och sådant är så kuligt tycker jag. Stubbar och stenar, mossa och grenar, och riskoja ska det va, det vill fasanerna ha!

Och du...skinnsoffa plus fåtölj finnes. Nypris över tiotusen, nu 6000! Ring blixtsnabbt. IKEAS Ektorp i brunt skinn, endast två år gammal och jätteskön! Kan diskuteras vid snabb affär.

0704224427

Ankhuset på plats

2009-10-14T06:59:00.002+02:00

Det var i grevens tid, för de första flingorna föll här igår när jag och mina föräldrar slet som bäst med att flytta ankhuset. Det är tungt och rätt långt med sin fina veranda, så vi fick dra det på pallar, som vi flyttade framför den lilla stugan hela tiden, och till sist upp på det stoooora släpet jag fått lånat. (Tusen tack Sina)!

Welsumer/Australorp och maranens hus fick också plats på kärran så det baxade vi också på innan det var dags att bege sig till nya huset. Ankhuset står nu i sin hage, medan det andra huset inte riktigt är på rätt plats än, men åtminstone på rätt adress!

Idag ska vi fortsätta forsla dit stora saker och hoppas att det inte blir halt och besvärligt. Möbler och djur ska hämtas idag men mer finns kvar.

Friserade dvärgcochintuppar finns i en uppsjö färger och även en och annan hönssyster till dem. Ankungarna, 5 peking, blev aldrig hämtade så dem finns också kvar att köpa här. Tacksam om de får flytta snart. De är födda 9/9 2009. Det måste väl ändå vara ett gott tecken?

Kaninmormor in memorian

2009-10-11T17:34:00.002+02:00

Gulli Viola, min gulliga mormor som dog 2001. Hon skulle fyllt 92 idag om hon levat. Men hon somnade på soffan till Bingolotto. Det var där morfar hittade henne.

Min mormor var den sortens mormor som nöp en i kinden sådär alldeles för hårt att leendet liksom frös fast av smärta, fast hon gjorde det med kärlek och var lite full i sjutton sådär.

Min mormor hade de mjukaste händer som fanns och ofta satt jag länge och strök ovansidan av dem och kallade henne kaninmormor, för hennes hud var lika mjukt som en kanins.
Jag saknar henne och tycker det är trist att hon aldrig fick uppleva alla mina djur och det liv jag lever idag. Men om hon sitter däruppe idag och har kalas med kafferep bland Sankte Per och di andre, så kanske hon ser ändå.
Grattis mormor på 92 årsdagen, kramar Anna

Detta vedlass har värmt mången gång

2009-10-11T17:17:00.004+02:00

Ja, så skulle vi ju flytta då..

Möbler till salu, djur till salu, kasta, skänka och sälja. Från 200kvadrat till 74, från sju uthus till ett...Ni kan tro att det finns att göra dessa dagar. Men så hade vi ju ved för säkert två vintrar framåt, beräknat på det stora huset..

Under helgen har vi nu (sambon allra mest) kastat på ved upp på en fin traktorvagn. En hög vagn, sådär hög att det känns i nacken och armar och benen som knäat..Den var jättestor och tog sin tid att fylla. Jag med min kassa rygg fick avbryta kvickt men sambon trälade vidare. Imorse var den fylld och goa grannen U körde den till nya huset. Där tippades lasset av och det var mycket ved. Väldigt mycket ved! Det är bara det att vi har lika mycket kvar hemma, så det blir minst en vända till!

Fasan söker fru

2009-10-10T06:36:00.006+02:00

Ungt fasanpar, där tuppen just börjat få sina färger.

I tisdags kom jag hem efter mörkrets inbrott efter att ha skjutsat hem en vän. Då fick jag bära in welsumerhönsen, Marina maran och australorparna. Under själva bärandet iförd pannlampa blev mina vackra guldfasaner så förskräckta att de for som flipperspelskulor i voljären. Och plötsligt i månskenet såg jag en stor mörk silhuett flyga till väders.

"Det där var inte en vaktel," tänkte jag då. Hoppades in i det sista att det var en kråka som suttit ovanför. På morgonen då jag kom ut och solen sakta gick upp, var det bara att inse, att den svarta silhuetten hade varit min gula guldfasans höna. Taknätet är ganska stormaskigt och som en extra säkerhetsåtgärd hade jag lagt kompostgaller ovanpå. Jag borde ha surrat fast dem, för då hon kraschade hit och dit så hade de flyttat på sig i ett hörn och ut kom hon genom ett hål som hon lycktas göra.
Nu är det lördagmorgon och hon är och förblir borta.

Tuppen är ledsen och lockar på henne men ingen fru kommer. Finns det någon här som har kontakter på guldfasaner inom rimligt avstånd så är jag tacksam för tips!

Rivit hönsgård...

2009-10-05T20:10:00.003+02:00

Jag och Sture

Dagen började inget vidare då jag halkade i hönsgården. Jag hade för länge sedan lagt ett vedträ som ett extra trappsteg för några små fjäderprydda varelser. Nu efter att barken var ett minne blott, så var det såphalt och svisch så landade jag på den mjuka bakdelen....men hann naturligtvis sträcka armen innan och det känns nu på kvällningen.

Rev av fyra timmar på jobbet och när jag kom hem så gick jag en promenad med Sture och sedan satte jag igång att riva den yttre hönsgården.

Suck...

Jag gjorde iordning den i somras...bytte till svetsat nät överallt. Ja nästan, för det blev inte riktigt klart. Det kom en budgivning emellan på ett hus...Sedan kom jag av mig alldeles.

Nu när jag bestämt mig för att flytta in i det gamla huset i Ånestad, så måste jag riva det jag byggt här i Grindsbo. Jag saknade en "pryl". Ett sådan spetsigt verktyg som jag nog skulle kallat grov syl...haha, those where the days, när jag som tonåring pluggade verktyg i Clas Ohlsson katalogen för att kunna vara handräckare åt pojkvännen. (Han hade bett mig hämta en träskruv och soooooooom jag letade efter en skruv i trä!!!) Sedan fick jag plugga på...Nåväl, först fick jag införskaffa en "pryl" och sedan kunde jag få ur alla kramporna(märlorna) ur stolparna. Nja, inte alla, vissa satt så hårt in i träet, att jag helt enkelt slet "dän" nätet därifrån!

Tuffast var att dra upp stolparna ur marken. Jeesus, vad svårt det var! Jag ruckade hit och dit och snurrade runt i hålet med dem och till slut så kom dem upp! Jag packade in allt utom det gamla nätet i bilen och åkte till nya huset med det.

Det blev några vändor med burar och grova reglar, kaninhus, gräs i säckar etc... Men det kändes skönt att ha gjort nytta. Det blir kallare nu för var dag och jag måste ta till vara på tiden.

Ponera annars att snön lägger sig....hmmm, hur bygga vaktelvoljär då?

Nä, så det är att sno sig på nu!

Har funderat på vad mer som ska ut på bloggen som till salu, och det blir snart bilder på följande:

* Skinnsoffa- Ikeas Ektorp i brunt skinn + en fåtölj i samma, 2 år gammla. Nypris 10.000, nu 6000.

*Minolta systemkamera med teleobjektiv. Endast använd till 2 st filmrullar. Idé 1000kr, nypris 3500kr

*Ankbadbalja i form av båt 100kr

*Kopparsaker

* 2 blå klappstolar i trä för utebruk

Mer blir det framöver...

Over and out/Anna-Karin

Lampor, skridskor, skor, mattor...Ring 0704224427

2009-10-04T18:21:00.022+02:00

Satsbord mahogny 3 st, 300kr

Två stolar med rutig sits 100kr el bud

Bordslampa 100kr el bud Tingad!

Bordslampa i oxiderad mässing 100kr el bud Tingad!

Skridskor (hockeyrör) stl 41 100kr

Skinnjacka i nubuckskinn, stl xl obetydl använd 500kr el bud

Takfläkt i silverfärg med belysning, 200kr el bud

Uppdaterat 16/10

Jösses...

2009-10-04T08:37:00.002+02:00

jaha, nu är det fritt fram för alla kvinnor att ta in hönsen i köket, ha dem i hela huset, i sängen till och med. Årets nyttopryl finns! Blöja för höns....jag tappar målföret...
kolla detta

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.backyardchickens.com/forum/uploads/17124_100_0263.jpg&imgrefurl=http://www.backyardchickens.com/forum/viewtopic.php%3Fid%3D131065&usg=__jDvEJmOMBuHdnJR4I2j7UU1HELM=&h=480&w=640&sz=93&hl=sv&start=181&um=1&tbnid=I-e6slN8DkzFZM:&tbnh=103&tbnw=137&prev=/images%3Fq%3Ddifferent%2Bsaddles%26ndsp%3D20%26hl%3Dsv%26client%3Dfirefox-a%26rls%3Dorg.mozilla:sv-SE:official%26sa%3DN%26start%3D180%26um%3D1

Mer möbler till salu

2009-10-03T18:20:00.009+02:00

Litet pelarbord prisidé 400kr Akvarium komplett m pump, doppvärmare, malawiciklider, 600kr el bud

Ovalt antikt pelarbord 2200 el bud

Uppdaterat 16/10

Ännu mer till salu

2009-10-02T09:07:00.003+02:00

Bord med fyra stolar prisidé 500kr

0704224427

Kommande till salu objekt

2009-10-02T08:35:00.004+02:00

Vartefter jag kan ta bilder och lägga in här så kommer det läggas in följande

*Våningssäng
*Akvarium med malawiciklider, mal, pump, doppvärmare etc 600kr för allt

*Runt vitt köksbord med fyra blå stolar 500kr

*Skrivbord teak 50-tal 200kr
* Antikt pelarbord 2200kr

Ni som har möjlighet att komma hit och kika på plats är välkomna, först till kvarn. Priserna är idéer. Paketpris kan ordnas. 0704224427

Mera till salu

2009-10-02T08:31:00.004+02:00

Gammalt ekskåp med fem stora lådor, innanför de två dörrarna ryms 5 små lådor samt ett hyllplan.

Prisidé 2100kr eller kom med bud

0704224427

Anna-Karin

Flyttdags

2009-10-02T08:10:00.003+02:00

Hit ska flytten gå....

Jag tror det blir jättebra. Bakom detta gamla gulliga, charmiga hus, rinner ån...så ljudet av forsande vatten kommer ständigt vara bakgrundsmusik för mig där! Härligt, jag behöver vatten!

Hönsen blir gallrade men dem som hänger med kommer få bo i eget hus med utegårdar som tidigare varit för hundar. På grund av flytten kommer jag sälja av en hel massa möbler och prylar både för djur samt för människor! Grindsbo där jag bor nu är ju på 200 kvadrat med massor av bodar och uthus och jag behöver väl inte säga att jag fyllt dem?

Jag kommer lägga ut det här samt på min hemsida http://www.annakarin.dinstudio.se/

Tjoff.....Ommöblerat...igen

2009-09-23T21:51:00.004+02:00

Ja, när man har fler raser än en, en djurart fler än två, och ungar som piper i varje vrå, ja då krävs det planering för att allt ska fungera nu när kylan drar in genom hönshusväggarna.

Pratade med mammas väninna igår, hon har ju haft en tupp och två hönor i sommar. Hyreshöns! Jo, i det lilla hus som hon har till sina blommor vintertid, fick de bo. Och dem har haft det bra, det kan jag lova! Majs varje dag..sockerkaka....mums och en hel massa annat gott, har de fått de små tvåbeningarna.

Kycklingar hann det bli också för några veckor sedan, men nu så ringde hon. Blommorna måste in nu, och därmed hönsen hem. S*it också, tänkte jag. Som hoppats att värdinnan inte skulle kunna slita sig från dem i vinter. Men det kunde hon alltså. Hrmmpff... Så vi ska mötas på fredag. För att den nyblivna mamman ska kunna få fostra sina små i fred krävdes att jag delade av i "parningsboxen" där mina jättar idkat älskog i veckorna tre. Ramone, jättehanen hade fått gå kvar någon vecka till. Så först fick jag ta fram knippet med buntband och kompostgallren igen, och göra en ordentlig bur. Tjoff så fick Ramone flytta ut igen, och kunna äta gräs igen! Sedan mockade jag ur boxen. I med en ny säck spån, fram med träskivorna som skulle bli natthus åt hönsen, och tjoff igen så var det två boxar. Sedan gick jag och hämtade den pärlgrå hönan och hennes sex kycklingar som suttit i en stor kaninbur. Tjoff in med hela den familjen på ena sidan. På fredag skall alltså den andra familjen flytta in på andra sidan träskivorna.

Efter det fick jag göra rent kaninburen, för den skulle nu ankungarna ha. Ankungarna har blivit 2½ vecka och är mer lika smågrisar än nåt annat, för usch vad de grisar ner! Nåväl, sagt och gjort, tjoff igen och så satt dem i buren, nu på golvet hos silkeshönsen, med värmelampa. För på hyllan där deras bur hade stått skulle jag göra iordning för det andra kycklinggänget som jag kläckt i maskin. Dem sitter i en kaninbur de också men ska alltså få tillgång till hela hyllan. Men det kan jag inte göra klart förrän i morgon eftermiddag. För i morgon skall jag ta med mig några "djuriska individer" till en dagcentral för psykiskt sjuka vuxna" och visa dem lite djur. Tanken är att vi ska kunna bidra med hönor till ett litet projekt där så småningom. Kanske till våren. Bygga en liten stuga att ha höns i och sedan måla den och låta dem flytta in! Vi får se hur det går i den kommunala grottekvarnen, men sådan är tanken!

När jag är klar där, skall jag använda de kompostgaller som i morgon utgör tillfälliga hagar, till att stänga in indviderna på hyllan. Göra väggar av dem helt enkelt. Kompostgallren alltså!

Med pannlampan tänd utfodrade jag djuren och önskade dem godnatt. Klockan var över åtta på kvällen, och jag hade faktiskt hunnit med allt det jag hade tänkt för en gångs skull! Får se hur många dagar det tar innan djuren ser till att jag måste möblera om igen!

Vem vet när jag hinner blogga nästa gång..

2009-09-07T23:51:00.005+02:00

...sa hon som skrev halva natten...

Nä, jag ska strax gå i säng men ville ge er trogna några bilder till, på en ny liten höna. Hennes pappa heter Gulliver och är en gul tvärrandig dvärgcochintupp, och mamma heter Marina maran, och är svart koppar maran. En koppar cochin kanske?

Visst är hon snygg?

Betty Davies döpte jag henne till...

2009-09-07T23:46:00.002+02:00

för hon har så stora ögon, men nu går hon mest under namnet KrullFia. Vad det är? Ja inte är det någon minikalkon, utan en dubbelfrisserad dvärg cochin höna med lockar! Se krullorna på halsen! Hon skyr heta solstrålar dock då hennes blottade skinn inte mår väl av det, men hon är smart lilla KrullFia! Och när det regnar blir fjädrarna raka som spikar på henne! Och vet ni vad....? Hennes första kycklingar har kläckts!

ankbilder

2009-09-07T23:40:00.002+02:00

I värmelampans sken!

visst är det stark "måste-ha-varning" på de här? 2 dagar gamla sötnäbbar!

Det var en gång en liten pojke...

2009-09-07T22:32:00.003+02:00

...som fick en kanin. En prickig liten fin kanin som han kom att tycka så mycket om. Pojken var bara åtta år och glömde en kväll att stänga in kaninen för natten, så den skulle vara i skydd för rovdjuren. Då han kom på det var det emellertid för sent. Kaninen levde inte längre, och en av familjens hundar hade hittat det som var kvar av den, och släpade hem den lilla sargade djurkroppen.
Pojken var så ledsen, så ledsen.
Mammans väninna hade kaniner som skulle få ungar snart. Väninnan lovade pojken att han skulle få en kanin, och han skulle få välja precis vilken han ville ha, och pojken blev glad igen.
Men då bestämde pappan att det inte skulle vara några kaniner! Det gick fram och tillbaka, kanin eller inte kanin och under tiden längtade pojken efter att få en ny kanin, för det hade väninnan till mamma lovat honom!
Bakom ryggen på pappan bestämdes sig då mamman för att det skulle bli kaniner och en kaningosse köptes in, och sedan skulle pojken få en av väninnan. Pappan skulle få säga vad han ville sa mamman!
Under alla dessa turer hade ungen han skulle haft blivit såld, och sedan hade det fötts nya. En svart kanin väntade nu på sin nya husse. Då dog den lille kaningossen som först flyttat dit. Pojken blev så ledsen att han inte skulle ha mer kaniner!
Väninnan ville hålla sitt löfte, men fick nu sälja hans kanin åt annat håll igen, och var mycket ledsen för pojkens skull. Hon hade så gärna velat glädja honom med en stor fin kanin som var bara hans! För han var en väldigt duktig kaninskötare minsann, och det ville hon uppmuntra. Men hon fick ju respektera familjens vilja. Inga fler kaniner.
Tiden gick och hennes tankar på pojken kom och gick. Så fick hon se, att han åter var glad! Han hade fått kaniner! Men inte av henne dock...Nu hoppas hon att han får långvarig glädje med sina kaniner och om han någon gång skulle vilja ha den kanin han blivit lovad, så vet han var den finns...Lycka till

Jippie!!! Ankungar!

2009-09-06T16:00:00.002+02:00

...tre dygn med små hål i skalen bara. Tre dygn! Kan ni fatta att jag hållit mig! Inte pillat för att hjälpa. Igår tittade den första ut äntligen! Sen en till, och en till...kejsarungar! 7 stycken är dem nu men ännu jobbar några sötnäbbar med sina skal.
Wow så fina de är, men "mössan" syns inte än. Den kommer nog vartefter...jag har aldrig kläckt såna förut så detta är roligt må ni tro! Och till Sina´s stora glädje, den första löpankan är också ute!!!
Jag lovar bilder...snart...
...sorgen över det förlorade huset hamnade så i skuggan av glädjen över nya bebisar!!!....

Köpa hus- en rysare

2009-09-04T20:10:00.002+02:00

Drömhuset stod där i kanten av samhället, med alla möjligheter att ha kvar djuren. Garaget skulle bli kaninhus, gäststugan skulle bli hönshus och i skogskanten där ungbjörkarna susade, skulle vaktlarna få en voljär ihop med guldfasanerna....Och ankorna skulle få bada i ån som låg på tomten!
Fukten i källarn var inga problem. Det skulle grävas till våren, och luftas av. I köket hade jag redan under de sömnlösa nätterna, spikat upp pärlspont, målat vitt, lagt in nytt golv. Tapetserat i sovrummen på övervåningen, flyttat mina växter till det lilla potatislandet tills jag visste hur trädgården skulle vara.
12 dygn tog det innan det kom ett motbud. 12 dygn. Jag vet inte hur många gånger jag hann vara där, gå i trädgården, andas och drömma och planera. Det var bara fråga om när nu. Så kom det upp nya spekulanter. Från Tyskland. Jag fick ont i magen direkt. Dem har säkert bättre ekonomiska möjligheter än jag, tänkte jag. På måndagen kom budet. De hade lovat maila på måndag morgon men vi var tvungna att vänta till tisdag. Vet du hur långt ett dygn kan bli? Hur sega minuter kan vara när man väntar och längtar? När man är så säker på att huset skulle bli mitt att det var mest irriterande att de andra kom in på slutet och störde liksom. Men de hade andra möjligheter än mig. Och till slut fick jag se budgivningen och huset förlorat....
Tomheten som infann sig var så total.
Nedstämd, tung, ingen lust med nåt. Vilken enorm förlust. Enorm.
Det var andra huset jag förlorade. I fjol var jag också ensam om att lägga bud på ett litet hus. I sista stund dök det upp en holländsk familj som bjöd över. Men någonstans måste det där lilla huset med eldstäder finnas, med plats för mina djur...någonstans, någon gång. Sicken tur att det är gratis att drömma i allafall!

Benen växte och växte....

2009-09-04T19:55:00.003+02:00

Tidigt i våras fick jag tre ägg av en vän. Aracuana, vackra turkosa ägg! Ur skalen kröp till slut tre fina kycklingar. En dog inom en vecka, den största hackades ihjäl av de vuxna hönsen, men den tredje, som jag döpte till Arja, blev stor. Inte stor och fin kanske, men högst märklig, och högst hög...

Folk som såg henne började skratta, och utbrast " vad är det dääär?" och pekade på Arja. Arja var rumphuggen och hade blå ben, blå långa ben som bara växte och växte. Hon såg sned och vind ut hela hon och såg ut som om hon hade en puckel på ryggen. Som Quasimodo. Så Arja fick heta Quasimodo. Hon blev så oproportionerligt hög att hon till slut svajade när hon gick, som om hon gick på styltor. Men hela tiden matfrisk och pigg. Igår fick jag hjälpa henne upp då hon trillat i spånet. Då var benen så långa att hon helt enkelt inte fungerade normalt. Så hon är nu förpassad till hönshimlen, min märkliga, kära höna, som jag hoppades in i det sista skulle börja värpa sina turkosa ägg....

Kul med kassabok!

2009-09-01T22:53:00.004+02:00

Hur många gånger i min uppväxt sa inte mamma att jag skulle föra kassabok? När jag flyttade hemifrån som sextonåring var det nyttigt att lära sig kredit och debit sa mina föräldrar. Jag köpte kassaböcker. Små behändiga och stora företagsböcker, och inte hjälpte det. Pengarna räckte aldrig. Så månaderna var helt enkelt för långa!
Nåväl, 30 år senare typ....trillade poletten ner.
(Jag är bara 39 så tro inget annat!!)
Nåväl, i slutet på förra året började jag föra kassabok för mina djur. Någonstans kunde det kanske vara bra att ha koll. Lite koll i allafall, tänkte jag. Denna gång köpte jag inte ens en kassabok för dyra pengar, (hade väl köpt hönsmat för pengarna), utan jag tog en körjournal, gratis från macken och skrev om kolumnerna. Jag övade och testkörde så att säga lite i den under slutändan på 2008.
Från första januari detta år har jag dock skrivit in allt! Och nu, åtta månader senare är det fantastiska siffror i min bok.
Jag har köpt foder för 5549kr! Hönsfoder alltså.
Sen tillkommer havre, vete, kornkross, kaninpellets....
spån, djur, avelsägg, allehanda från Högberga typ äggkartonger för vaktelägg.......
Summa per den 13/8 var ut 13949:-
Och något bättre in 14862:-
Ser ni, det blir en nätt liten vinst där! Lönsam hobby? Njae, det vore väl att ta i, men inte alla som har en hobby får några pengar tillbaka alls. Men det har blivit en del kycklingar i år, ankällingar, och avelsägg. Fantastiskt att kunna sälja ett ägg för tio kronor styck! Det är inte illa, faktiskt. Det är vad avelsägg kostar. Men då ska jag vända dem morgon o kväll och pyssla om dem efter bästa förmåga. Ta dem till posten, väga och skicka dem, kontakta köparen, se att pengarna kommer in....
Men det går faktiskt att få tillbaka lite till foderkostnaderna om man har renrasiga höns eller ankor. Eller vaktlar med för den delen. För efter att ha pysslat om en sådär cirka 350 ägg så har det trillat in 3415kr i år. Några hundralappar har det även blivit på matägg men inte alls i samma kaliber. Men hobbyn går på ett ut kan man säga i kostnader och intäkter alltså. Tiden har jag inte räknat. Men att ligga niohundra plus efter att ha lagt fyra-fem timmar om dagen på djuren plus vissa heldagar och helhelger, så kan man inte säga att det är något levebröd precis.
Fodret är största boven som jag ser det. Och nu köper jag ändå foder till halva priset mot i fjol! Och det är helt crazy, fodermängden. 1,5 ton har jag gjort av med i år! TON!!!!!

Det är ju tur att man inte leker Stålmannen, utan man tar det försiktigt och pytsar över i små hinkar och går trettio gånger i stället för att suga tag i säckarna och slita sönder ryggen. För den har fått sin dos genom åren redan, så nu gäller det att använda huvet i stället. Insidan liksom!
Men 1,5 ton är fantastiskt må jag säga. Och väldigt lätt är det att se att vaktlarna och kaninerna står för lönsamheten. Ankorna ska vi inte ta upp i den kolumnen alls, och hönsen är ju väldigt vackra, underhållande, trevliga, äggbringande...nja, de kräver mest foder, särskilt Welsumer, Maran och Australorperna! Jag slår så ett slag för dvärghöns!
1,5 ton, ja det må jag säga....(mumlar som ett mantra hela vägen till sängen).....

Utlottning!

2009-09-01T16:59:00.001+02:00

Kolla här! http://gammelbalsta.blogspot.com/2009/09/utlottning.html

En kär gammal vän har gjort fina saker som kan bli dina! Kika in....
/Anna-Karin

Upp.....ner

2009-08-27T22:55:00.002+02:00

Imorgon fredag ska det ske...ballongresan vi väntat på sen april! Hoppas nu det inte blir för kraftiga vindar bara så det blir inställt...igen. Vi flyger med Uppner i Stockholm. Kolla deras sida och tänk på oss kl 16.00! www.uppner.se Återkommer med bilder och kommentarer!
Tjoho/ Anna-Karin

På nya uppdrag i tidningens tjänst

2009-08-23T19:03:00.013+02:00

Idag har jag kört som en tok på grusvägarna. Hundstackarn hade nästan benen i kors när jag kom hem efter att ha varit på två uppdrag för lokaltidningen. Jag kan ju lika gärna dela med mig här av det som insupits i skogarna idag. Först var det lite kyrklig bevakning.....

De gamla kyrkstallarna som troligtvis byggts i samband med att den nya kyrkan i Svinhult byggdes, omkring 1870, återinvigdes dagen till ära. Stiftsantikvarie Gunnar Nordanskog var på plats och talade varmt om Svinhultsbornas betydelse för svenska kyrkan. De hade erhållit en stor summa pengar för ändamålet och nu stod den där, den långa längan i faluröd skrud, redo att ta emot hästarna som kört församlingsborna till kyrkan....

Nu blir det nog ingen större trängsel i spiltorna då hästar inte är en vanlig syn "these days" kring kyrkorna, men om det skulle dyka upp en trött kuse där, så får han garanterat tak över huvudet. Kyrkan bjöd på ostkaka från Brostorp och kaffekön ringlade sig lång.

Och sedan for jag vidare ut till Ön i Ydrefors för det hade kommit ett brev..... När jag tagit mig över den lilla bron och parkerat bilen på gårdsplanen kommer en brett leende kvinna mig till mötes. Hon heter Sriyani och kommer från Sri Lanka och det var hon som skrev brevet som gjorde att jag bara måste ta mig hit. Redaktören visste att detta var min typ av uppdrag, så hennes brev hade jag nu i handväskan och det hade berört.
Sriyani ville till Sverige och hennes lillasyster var redan på plats. Hon hade gift sig med en äldre svensk man och hela familjen hade sagt nej. Det lilla landet Sweden låg ju så långt bort! Så pappa Simon hade vänt sig till en astrolog som skall ha sagt att hela familjen skulle bli lycklig om flickan flyttade till Sverige. Så blev det. Sriyani pluggade svenska redan 1987 men kom hit först 1993.

Idag är hon så duktig på språket att hon översatt en barnbok från svenska till srilankesiska.
Pappa Simon blev dock kvar, och är 97 år idag och still going strong enligt Sriyani. Han är örtmedicinskt kunnig och kallas för cocosläkaren, då han kan bota diverse åkommor med olika beståndsdelar från cocosträdet och dess nötter.

Sriyani fick 2007 besked om cancer och fick genomgå cellgiftsbehandling. Under behandlingstiden bröt hennes pappa lårbenshalsen och hon kände att hon var tvungen att vara på plats vid hans sida. Så hon avbröt behandlingen och reste till fadern och fäderneslandet. Om hon skulle dö i Sverige eller på Sri Lanka spelade ingen roll, men hon behövdes vid sin faders sida. På plats kunde hon bara mata honom och se till att den sköterska de anställt, gjorde det hon skulle för fadern.

Väl hemma igen började hon jobba som undersköterska igen och på grund av för stor arbetsbelastning ådrog hon sig magbråck vid tunga lyft på arbetet. Hon blev friskförklarad från cancern men fick opereras för bråcket istället. Hon väntar fortfarande på nästa operation. Under tiden kan hon inte göra så mycket utan är beroende av barnens goda hjälp och starka kroppar. Tack vare dem har hon nu potatis som växer i landet, persilja, chili, lök etc. Trädgården är hennes terapi och stora glädje. Glad är hon Sriyani, så glad att man blir glad att få vara nära henne! Hennes godhet känns i varje fiber och jag laddades verkligen av positiva energier av henne. För en underbar människa!

I sitt gamla hemland hade hon jobbat på posten. På kvällarna var det så lugnt att det fanns gott om tid att brodera och hon blev en duktig sömmerska. Hennes syster skickades på utbildning som skräddare och lärde sig tillskärning etc, och Sriyani som var törstig på utbildning lånade med sig systerns skolböcker till postkontoret, där hon läste sig till sömnadskonsten.

*****

Skanska var i Srilanka för att bygga en bro. En av fruarna till Skanskas entreprenörer beställde två klänningar av Sriyani med massor av broderier på. Sriyani visste inte vad sådant kostade i Sverige och damen lurade henne, genom att bara betala 500rupier för klänningarna.

Men Sriyani är inte bitter, tvärsom. Hon är kvinnan som hjälper andra med glädje, och som saknar sitt arbete på vårdhemmet. Hon saknar sina arbetskompisar och de gamla. Särskilt den gamla damen som alltid slår ut med armarna och ropar "nu kommer negerbarnet"! Sriyani skrattar och hon vill sprida glädje och ljus och hopp till andra som är sjuka och har det svårt. Man ska inte fastna och ge upp menar hon, utan fortsätta och vara tacksam i stället till vad man har. Tacksam är hon över jordgubbsplantorna i landet, över krukorna i växthuset, över sin make, över barnen och hon har nära till skrattet och hennes ögon glittrar när hon berättar. Hon är tacksam för livet. Mer än en gång har döden flåsat henne i nacken. Tsunamin sopade rent det hotell hon och maken just lämnat några dagar före den fruktansvärda katastrofen. Pappa Simon bodde fem kilometer från stranden så han klarade sig också, men många släktingar och vänner är för alltid försvunna. Hon känner stor tacksamhet för vad hon har.

*****

Sriyani hoppas nu att då kriget tagit slut i SriLanka, att turismen skall blomstra där. Hon vill att folk reser dit nu och upptäcker den blomsterprakt som där finns och all god chili! Srilankeserna äter 1 kilo chili i månaden berättar hon och jag känner hur svetten bryter fram vid blotta tanken. 1 kilo kommer jag nog inte äta under hela mitt liv! Men jag äter gärna fler av hennes goda piroger. Inhemska med tonfisk, säger hon glatt. Mums, säger jag!

Sriyani odlar blommor som hon gärna sätter på makens förra hustrus grav. Hon talar med värme om sin företräderska och Sriyani är kärlek och glädjen personifierad och jag är så sprudlande glad själv, för att ha mött henne och fått ta del av hennes livs historia. Artiklarna måste skrivas och då jag är tvungen att bryta upp önskar jag henne och hennes man välkomna till nästa groddträff som är hemma hos mig på söndag den 30aug kl 12.00 Kom du med, så får du träffa denna fantastiska kvinna och låta dig laddas av hennes positiva energier!

Undret vid barnastenen

2009-08-23T07:00:00.002+02:00

...är en sällsam historia som utspelades precis här där jag bor för ca 100 år sedan. Den är sann och handlar om två flickor som gick sig vilse på vintern i snöstorm efter att ha varit i det huset jag nu bor, för att få lite kläder till skänks.
Flickorna överlevde tre veckor utan mat i kylan och det är en historia värd att läsas. Och om ni är i närheten, besök Barnastenen som ligger endast ett fåtal kilometer från mig i Ydre, Österbymo i riktning Svinhult.
http://www.ydre.se/kulturochfritid/sagorochsagneriydre/undretvidbarnastenen.4.b37cf2d1210ab226ee8000119260.html
Läs och förundras...

Spegel, spegel på väggen där, hur ska jag komma ihåg det här?

2009-08-15T07:24:00.005+02:00

Nu har jag pysslat lite. Fort gick det och roligt som sjuttsingen var det. Mina föräldrar köpte sig en stor spegel på sjuttiotalet till mitt barndomshem. Oj oj så åren går...Hon fick ett ryck för några år sedan, lilla mor och skulle måla ramen i vitt för att dölja fulfurun(som Thomas och Simon säger). Men efter grundmålningen hände inget mer. För tre år sedan var den med i flyttlasset till Östergötland när jag satte kompassen åt det hållet och sedan har den blivit ståendes. Tills igår...

Då tog jag ur spegelglaset, vände på bakstycket och målade på den glatta sidan med skoltavelfärg! Det torkade blixtnsabbt och efter några timmar strök jag den igen. Sedan kunde jag lätt spika fast skivan och hänga upp den och vips så har jag en komihågtavla modell jättestor!

Aj, aj aj, (sa hon nog)...

2009-08-13T07:30:00.002+02:00

Vaktelägg...

Igår morse låg det bara ett ägg i ankhuset när jag släppte ut mina två pekinghonor och deras älskare. Det var tidigt på morgonen så på kvällen när jag tog in dem gick jag i ankhagen och letade efter ägg nummer två.

Där, alldeles nedanför trappsteget till den lilla stugan som husse byggt åt dem, låg det. Nedborrat i gräset, men vitt och fint och helt....och alldelels gigantiskt! Jag lyfte upp det varsamt och det var så stort!!!

Normalt sett ligger vikten på pekingäggen från mina honor på 90 gram. Som ett och ett halvt köpehönsägg....Men detta kolossala ägg väger 130 g!!

Stackars Thelma...eller Louise...vet inte vem av dem som borde ha ont där bak idag men det såg ut som att det var ett ägg som landat i gräset under svåra plågor.

Har fått ett vaktelägg en gång som vägde 27g mot normala 8g, och det var förskräckligt stort i förhållande till fågeln!

Plocka renfana nu!

2009-08-12T06:57:00.003+02:00

Dagens husmorstips till alla er hönsvänner. Det finns en rad örter och växter som kan användas för att mota ohyra hos hönsen. Att lägga blad av renfana i värpredena är ett....

Så plocka nu, de växer lite överallt, vid dikesrenar, parkeringar etc...Skickar med en bild utifall att renfana är obekant..

...och tuppen hoppade i galen tunna...

2009-08-10T07:18:00.007+02:00

Lill-Putte i spåntunnan....

Så nu har dagen D passerat! Och i ryggen känns varje sågspånsfylld spade...i tummen värker det efter högtryckstvätten men jag är så nöjd och tillfredsställd! Väggarna är vita igen och på golvet ligger nytt fint spån i alla avdelningar och allt hönsadamm är bortspolat. Det har varit årets storstädning i hönshuset!
Det tog mig hela dagen att bära ut alla burar och matbunkar, och kompostgaller som fungerar som avdelare, värmelampor, vattenbehållare, reden och sittpinnar och annat löst som hamnat därinne det senaste året, samt att skotta ut allt spån och halm, och spola rent först med högtryckstvätten och sedan med vanliga slangen. Och naturligtvis så blev det stopp i avrinningen, så jag fick gå ut i den gamla urinbrunnen (har varit svinstia här) och in med hela overallklädda armen och dra och gräva i gammalt spån) tills det sa plopp och vattnet forsade fram...på mig! Den pärlgrå gruppen dvärg cochin smet in hela tiden och kacklade oroligt i högan sky.
-Vaar ska jag lägga mitt ägg? Ockockockockock....skrockade Betty Davies, den krulliga dubbelfrisserade med de jätte stoora ögonen. Ihärdigt skrockade hon. Och högt, och nu ekade det väldigt därinne när allt var tomt.
-Jag ska hjälpa dig hitta ett bra ställe, sa Lill-Putte och tryckte sig in i ett hörn och började skrocka han också, och kurra...
Tuppar gör så när de skall godkänna nytt rede.
Men i hönshuset fanns inget rede för tillfället, men på hela lagårdsbacken stod de! Men se det gick inte för Betty Davies...nä, reden ska vara som de alltid har varit. Helst. På samma plats och så. Lill-Putte förstod att hon inte nöjde sig med det kalla betonghörnet till slut och lade sig i det gjutna fodertråget och kurrade...
-Här Betty Davies, hääääär blir såå bra...kurrrr kolla vad fint! Lill-Putte var mäkta stolt över det nya äggstället. Men Betty var inte nöjd alls.
-Ockockockock....det är en plats för grismat, inga vackra hönsägg....åhhhh var ska jag ta vägen....ägget måste uuutttt! Betty skrockade och gapade så högt att jag var nära att bli lomhörd därinne i den ekande betongen.
Då kom han på det! Lill-Putte visste ju att det skulle gärna vara lite mörkt och inte så öppet och vips så hade han hoppat ner i min plåttunna som jag skottade smutsigt spån i! Därnere i tunnan blev kurrandet till ett dånande morr och Betty Davies sprang förskräckt ut på gården och kuttrade och skrockade och var så orolig för sitt ägg som snart skulle trilla ut!
Deras avdelning var ju redan spolad men inte torr, så jag gick ut på gården och lyfte in ett rede och satte i hennes favoritvärphörn. Och då blev det tyst...
Tystnaden var öronbedövande efter det hemskans liv som nyss varit! Och det tog inte många minuter förrän där låg ett alldeles skinande vitt litet ägg från Betty Davies.
Lilla Åtvida gick det inte så bra för istället. Hon hade legat på ägg i fem dagar. Sina första bebisar skulle det bli. Men jag flyttade redet och satte in det i en stor utekaninbur, som jag brukar, för att de ska få ruva ifred. Men Åtvida förstod inte arrangemanget utan hoppade av sina ägg och satte sig ovanpå taket till redet. Men att jag lyfte tillbaka henne hjälpte inte. Äggen var övergivna och fick hamna i skottkärran. Ja för kläckaren är överfull av ankägg nu så det fanns ingen räddning för dessa. Strax ska jag gå ut till dem och släppa ut dem i sina hönsgårdar. Kanske de tycker de har det så bra inne nu att de inte vill gå ut?Nä, sådana esteter är dem inte, mina pullor. Sol och gräs och vind i fjädrarna är nog att föredra!

Rexkaniner

2009-08-04T23:22:00.003+02:00

Det kanske är svårt att förstå det fantastiska med Rexkaniner ända tills man ser dem IRL. För då far handen ut, okontrollerat, ja det går inte att stå emot. Så låter man den varsamt smeka en liten kaninkropp längs ryggen...en sammetskanin.....de korta, täta stråna likt sammetskuddarna mormor hade i finsoffan och det är då man blir såld....och bara måste ha......

Så välkomna till Grindsbo, Österbymo, Östergötland, Sverige, Världen för att kela med de sex små parvlarna! Är jag inte hemma så är jag snart hemma! Ring för överenskommelse 0704224427

Anna-Karin

Ett och ett blev.....många kaniner!

2009-07-29T23:03:00.004+02:00

Just nu har jag femton kaniner. Jo det är säkert! Här har man skojat om att "kaniner gör inget annat än kaniner" så varför är jag ens förvånad? Jag skulle ha ett par Belgiska Jättar. Ja, så skaffade jag det. Gick på kaninutställning för att lära mig färgerna-och blev i stället kär i Rexkaniner. Skaffade Rexkaniner. Parade dem, efter att ha parat Jättarna. Hittade sen en vacker blå Jätte...så fick Jättarna ungar, och sen fick Rexarna ungar. Nu är de femton. 15 KANINER!!!!!!

Två ska flytta om några veckor, det är klart. Men två minus femton är .....alldeles för många! Hjälp!!!

Nåväl, allt löser sig, men om någon därute i etern/cyberrymden, kan tänka sig att inhysa en alldeles underbar liten sammetskanin av Rex Castor modell, eller möjligen en svart Belgisk Jättehane, så hör av er vet ja! Jag kan skriva leasingavtal också, med returrätt...jodå, det är inga problem!

Ni vet var min brevlåda bor....

Tänk att jag kunde ha en sådan tur!

2009-07-29T07:42:00.003+02:00

I förrgår var jag ute och åkte och hälsade på några Groddar i Åtvidabergstrakten. Alltid lika trevligt att träffas och alltid lika mycket fjädrar! Hur trevligt det än var med kycklingar och hönor och små fiffiga hönshus, så vet ni som var där, vad som betydde mest....för mig...

*suckar tungt* getbebisen!

Ja, för kan ni tänka er, jag som är sådan obotlig getälskare fick nu möjlighet att klappa en liten killing som bara var två dagar gammal! En så liten get har jag nog aldrig sett i mitt liv. Och det visste dessa Groddar! Att jag var svag för getter... Tack tjejer för den fina upplevelsen och lås in getterna för jag kanske drabbas av svårt "måste-ha-syndrom". Ge fina Ester en kram och hennes lilla killing från mig. Bäst att klia vackre bocken också under hakan.

Skrutt eller buse?

2009-07-23T23:52:00.005+02:00

Sambon har slitit med veden i tre veckor nu på sin semester. Och när han har stått där och slitit har de pärlgrå dvärgcochinhönsen med LillPutte i spetsen gjort honom sällskap lite nu och då. Nyfikna små varelser är de, och sugna på allt allehanda ätbart. Sambon tyckte att han gjort en stor välgärning då han sa att "- de fick mina busar idag. Två stycken till och med!"

Sambon är inte någon hönsfantast som jag, men duktig på att snickra hönshus och reden etc!

-"Vad sa du?" sa jag som bördig från Uppland inte fattade ett jota.

-"Ja", sa sambon. "De fick mina äppelbusar, och de åt upp dem!"

Polletten slog ner med full kraft och ansiktet exploderade i ett gapflabb!

-" BUSAR!!! Hahaha, men det heter ju skrutt! Äppelskrutt!"

Nu skrattade vi båda två. Skrutt låter ju inget bättre, men faktum är att jag som Upplänning i tre års exil i Östergötland, aldrig hört ordet äppelbuse!

Vad heter det där du bor?

Vi kom aldrig upp...

2009-07-19T20:40:00.002+02:00

Idag skulle det ske, ballongfärd över Stockholm, ett tyst svischande ljud i en korg fylld av andäktigt tysta människor tagna av stunden....Ja så föreställer jag mig att det blir. Men idag blev det inte...
Vi tog oss till Linköping, jag och sambon(den nyblivne 50åringen), styvdottern samt dennas pojkvän. Där ringde vi till telefonsvararen som skulle uppdateras kl 15.30.
"På grund av alltför osäkra väderprognoser med risk för regn och starka vindar, är dagens flygning inställd"...
Så det blev besök på Biltema, för att inhandla gångjärn till hönsgården, och en kik på Rusta och ÖB efter billig färg. Sedan fick vi snopna bege oss hem och dricka kaffe och äta ris à la malta! Men det var fint det mé, så vi bokar om och hoppas på solsken!

Svår internet abstinens!

2009-07-15T13:46:00.000+02:00

Till er alla som undrat var jag tagit vägen,. eller varför jag inte svarat på mail på två veckor snart, vill jag meddela att jag inte har något internet. Inte någon hemtelefon heller. Telia har häcken full, skulle man kunna säga.
Åskan slog ner på för mig olämpligt ställe,(Inte i häcken dock)men så pass olämpligt att all kontakt med omvärlden är och har varit omöjlig. Idag slutade jag tidigare från jobbet bara för att kunna springa på biblan, där jag sitter nu! Förstår ni vilken abstinens det blir? Snart stänger dem också...stress*stress*
Om ni vill något brådskande, ägg, kaninungar eller annat, så ring, 0704224427, mobilen fungerar igen nu, den var OCKSÅ åskdrabbad i fyra dygn!
Glad sommar på er, återkommer med fin hönsgård när Telias gubbar vart i farten!
/Anna-Karin

Senaste äggnytt

2009-07-02T05:42:00.004+02:00

Här kläcks det igen i kläckaren. Dock inte det efterlängtade påfågelsägget som det såg ut att vara liv i. Det är en vecka kvar, men det har stannat av dessvärre. Men jag är glad att jag fick prova! Jag hoppas att påfågelshönan har ruvat ordentligt på sina ägg istället, och att inte räven tagit henne för M & T som gav mig äggen, så att de får en liten skock med påfåglar!

Hur som, här har det kravlat sig ut två stycken gula dvärgcochinbebisar och två blandraskycklingar av svartkoppar maran och gul tvärrandig dvärgcochin. Dem är svarta än så länge! Spännande med korsningar tycker jag! Nu överlåter jag kläckbevakningen till goda granne E, då jag avviker från "farmen" några dagar, för att besöka min familj samt hämta hem min blå önskedröm i form av en ny Belgisk Jättehona! Sambon och Sture-hund håller ställningarna.

Foto:Anders Gunnar

Passar också på att hälsa den lille dvärgcochintuppen Ture välkommen. Han behövde omplaceras då han fått sin nya bostad nere i samhället efter hönsbytardagen 9 maj. Nu hade emellertid Ture börjat skrika(för han har inte lärt sig gala än) och familjen var mån om grannsämjan. Ture har fått landa här så länge. Men välkommen är han den lille sötnäbben!

Oskar de la Hoya den andre

2009-06-28T22:32:00.003+02:00

...ja namnet är givet, efter den store proffsboxaren. Ja som gammal boxningsdomare så halkade jag in på dessa liknelser, som när det blir vått på mattan i boxningsringen ni vet, efter att kombatanterna druckit vatten och blivit avkylda med halva vattenflaskan över huvudet..

Oskar har varit jätte snäll idag. Han har min respekt, oh ja! Inget snack om det, men jag ska låta han tro (så länge det går) att det är jag som är störst. Han fick en fru till, ja det var lika bra. Hon ser ut som en Isbarhöna, men har fel färg på fjädrarna och äggen är vita. Så hon är ingen Isbar...men nu en Mrs De la Hoya...haha! Ja, hon hade inte fått något namn än, så det var ju lika grejt!
I natt sover den vackra trion i eget litet hus. Ett till är på snickringsstadiet(våningssängen till kaninerna får vänta lite) för det blir liksom fler grupper här hela tiden tycker jag...Märkliga företeelser må jag säga..Och de ska ju helst gå med sina respektive, så det blir rasrent och färgrent och allt det där..
Men Oskar har låtit sig styras idag, in i ny hönsgård och nytt hus utan minsta mankemang.
Kände att jag ville säga det, och ge Oskar ett plus för att han är så snäll, innerst inne där under de vackra fjädrarna. men hans blick är läskig. Det är inga tuppögon han har, nä dem är mänskliga! Otrolig blick, och det känns som om han ser vad jag tänker!
Men det har börjat bra här, min relation med Oskar, det vill jag ändå säga.