Ällingar i februari är inga änglar i mars, snarare smågrisar!

Jag blev ivrig helt enkelt. Jo så är det, för ingen rutinerad fjädermänniska kläcker fram ankungar i februari. Det gör man bara inte. För ankor är blötdjur, och de snaskar och slaskar och plaskar så fort de får en chans, för de ligger i deras natur. Ankor i sitt rätta element är i vatten. Och precis här skulle jag vilja lägga in en av de bilder jag tog då de invaderade duschen för andra gången häromdagen. Men datorn låtsas att kameran är osynlig och inte finns, så den tar inte emot bilderna. Inte alls. Och tiden har inte funnits för omformatering och diverse datorpyssel, på grund av att jag kläckte fram ankungar i februari... Ungefär så.


Värmelampor kostar fläsk. En 100wattare (lågenergis värmelampa!)drar en kilowatt på tio timmar, och en kilowatt kostar 1,23 här i huset. Det blir 1,23x2,4, alltså 2,95kr per lampa och dygn. Jag har fyra värmelampor och det blir 354 kronor på 30 dagar. Plus äggkläckarna som står och tuffar mest hela tiden..inte undra på att elräkningen hade svischat upp! Hur som haver så har ju de första ällingarna blivit ganska stora. För jag minns alldeles tydligt hur jag satte in alla sex i en kattbur och bar in dem i badrummet. Och det är bara två veckor sen. I förrgår fick jag ha tre i den ena kattburen och tre i den andra. Och det gick inte att vänta längre, för maten som de ätit har de försökt packa in sig i som en lermask, över hela kroppen! Så det hade stelnat och var så där lagom mjukt och ulligt på en ankbäbiskropp. Så in i duschen bara, fram med gröna IKEA-baljan och i med ljummet vatten.


Denna gång behövde jag bara öppna dörrarna till kattburarna så tog alla sex ett par stadiga målinriktade plattfotskliv fram till baljan och hävde sig i. Den baljan var nu alldeles för liten. Nu rymdes bara två till tre stycken i taget i den. Så ankmaten har visst inte bara hamnat utanpå det gula ullet. Men roligt hade dem! Sture hund, blev inte lika road och stod utanför badrumsdörren och krafsade och ville in och avbryta plattfotstrampandet. Men just i den här aktiviteten var han inte välkommen och fick vackert vänta utanför. Han var inte avundsjuk på själva badet det kan jag försäkra!

När ankorna så badat klart(när jag ansåg det) så plattfotstrampade de duktigt in i sina burar igen. Då börjar det enormt mysiga smask och mysljudet som bara nybadade ankor kan åstadkomma. Burarna stod bredvid elementet för att de skulle torka fortare och så låg dem där och kurrade och smaskade och putsade sina ulliga fjäderblivande testar och drog ut vattnet från dem. Tills det drog ihop sig för att åka till jobbet för mig. Då fick jag ta burarna och bära ut dem till sin bostad ute i boden, och ner med dem under värmelampan. För 2,95 om dagen. Inte så farligt egentligen. 2,95 för att höra mysljud i badrummet! Fodret? Ja det är en annan historia och en helt annan kostnad, för ankor är som smågrisar även i det avseendet!