Lite irriterad blev jag allt

De senaste två veckorna har min kassa rygg plågat mig extra. Särskilt om nätterna med mycket benstrålning, som gjort att så fort jag byter läge i sängen så vaknar jag av eldkvastarna som skickas ner i mitt ben ända ner till fotknölen på höger sida. Så när jag väl somnat är jag tacksam om jag får sova ett tag. I natt vid 23.40 pep det i mobilen. Jag har den som väckarklocka vid sängen.
Sms.
Jag sträckte mig yrvaket efter mobilen och undrade naturligtvis vad som hänt och med vem.
"Hej Anna-Karin, jag har pekingankor till salu. Både honor och hanar. Jag bor utanför Mjölby. Du når mig påxxxxxxxxxx. Hälsningar Monica".
Vad fan, utbrast jag. Skriva mitt i nätterna! Jag vill inte ha fler ankor! Har ingen annons ute, men en hemsida som talar om att jag har. Så här sitter en person och letar potentiella kunder på nätet mitt i nätterna. Sånt gör mig högst irriterad! Och när adrenalinet gick igång så blev det inte så lätt att koppla bort ryggvärken heller. Och ska ni veta....detta är andra gången denna människa skriver till mig sent. Förra gången hade hon kaniner att sälja och det ville hon tala om kl 23.05. Då svarade jag inte förrän dagen efter men nu kunde jag inte låta bli...
så jag skrev tillbaka:
"Hej. Nu är det andra gången du väcker oss med dina nattliga sms. Vill du etablera goda kontakter så skriver du dagtid fram till 21. Tack"
och det var tur för henne att hon inte svarade på det kan jag säga, för hade det pipit en gång till i telefonen så hade vi inte vaknat i morse för då hade telefonen legat i flisor på golvet.

Men vad är det för folk? Inte sjutton gör man så? Jag har ingen annons ute, jag söker inget, jag har så jag klarar mig och så ska någon tycka sig göra smarta manövrar och få mig glad mitt i natten av att det plötsligt finns en människa, bara 6 mil ifrån mig som vill sälja pekingankor mitt i natten! Jag kanske skulle kört dit någon natt och knackat på, sagt att jag är här nu. Har du några ankor? Stoppa upp dem då där solen inte skiner!