Tupparna är levererade

suckar...jättefina tuppar! Två bröder som aldrig bråkat, som växt upp fjäder vid fjäder. Dem hamnade nu här igårkväll för att möta bilan och grytan. Känner mig inte lika övertygad idag som i fredags, men det här får bara gå. Frågan är bara hur fort det kan göras, för ju längre de sitter här och är vackra desto svårare kommer det att bli. Men jag måste lära mig ta hand om tupparna och jag ser det trots allt som ett gyllene tillfälle att starta med någon annans tuppar. Får inte tänka så mycket, bara göra det liksom. Sen får jag väl tvinga mig att ta fram det lilla frysta paket som ligger i boxen. Två små vaktlar. De har legat där rätt länge nu. Sen september tror jag. De skulle bli anonyma, sa jag. Men varje gång jag snuddat vid fryspåsen har jag nästan bränt mig av obehag. Men det är väl bara att laga och äta. Ska det vara så svårt? Bit ihop eller bryt ihop!