Så det var ingen kulig dag innan jag hamnade på sjukhussängen och kopplades upp till apparaten. Som tur var gick det illa kvickt, och glädjebeskedet kom snabbt! Inte infarkt.
Men vilken antiklimax, skulle jag då bli glad av att ha drabbats av ett svårt fall av panikångest? Ja, tydligen. Men så var ju orsaken något som låtit vänta på sig i 39 år.....så det lär ju dröja säkert lika länge till nästa gång. Så sorry ni som hoppades att jag skulle trilla av pinn, det var inte dags än! Och till er som vill att jag ska fortsätta andas ett tag till, sälja möbler, blogga och kläcka kycklingar: Iam still here!
....och så var det ju det där andra...pudelbebisar...suckar längtansfullt....
Min favoritvovve bland pudelflickor Jackie, ska ha bebbar den 5 november. Hon är så tjock så tjock... http://www.tazzanows.dinstudio.se/
Jag har ju en underbar herre i mitt hushåll, Ramses alias Sture. Han är långväga släkt med Jackie men kastrerad. jo, det fasansfulla i att knäppa nötterna på honom är gjort, men jag är oskyldig! Han var fem år och redan "nötknäppt" så att säga då han landade hos mig. Snart blir han tio år och jag är säker på, alldeles bombsäker, på att han vill ha en liten pudelkompis att fostra. Och jag tror det kan finnas en över till honom, för hon har hela magen full!
Men käre värld, vad skönt att det inte var hjärtat! Och att du lever!
SvaraRadera...och en pudelbäbis, vad kul! =D
ja, man får vara glad att det är som det är. Jag är inte färdig med livet än på lååånga vägar. Å ja, pudelbäbis skulle vara underbart...hoppas det kan bli så...:)
SvaraRadera