Imorgon flyttas den stora kaninburen

Jag håller på att flytta som ni vet...
Jag har sedan 1986 flyttat 39 gånger. Eller var det 40? Jag minns inte exakt. Men det här är den värsta flytten någonsin.
Då jag flyttade till Norge år 2000, var det långt, men inte så mycket och inte så jobbigt. Kanhända det var på grund av att flyttarna duggade tätt på den tiden. Nu har jag i allafall lyckats fylla ett väääldigt stort hus plus alla sju uthusen, med djur, och spån, hö och halm etc. Foderkoppar, extraburar, transportburar, mediciner, kartonger....
Hur mycket som helst är det.
Jo det är det.
Så jag är slut. Så otroligt trött och energidränerad som man bara kan bli. Men jag ser ljuset i tunneln nu. Nja, inte en nära döden-upplevelse, utan mer att det tar slut snart, själva flytten.
Tänk att få landa där i det lilla huset, få höra forsen bakom huset, läppja på en kaffe och veta att nu är det färdigt, nu behöver jag aldrig mer åka tillbaka. Nu är det städat o klart och nycklarna är lämnade. Det längtar jag till nu.
Imorgon ska våra kära grannar hjälpa oss att med traktorn flytta den stora fyrfackskaninburen till nya huset, samt alla tillbehör.
Kaninerna åker förstås i små transportburar i min bil under tiden. När alla djuren är på plats så löser sig resten också. Oroar mig alltid för djurens väl och ve.
Sedan ska jag inte flytta igen förrän jag köpt mig ett hus som jag kan stanna läääääänge i!
Kram på er allihop