Benen växte och växte....

Tidigt i våras fick jag tre ägg av en vän. Aracuana, vackra turkosa ägg! Ur skalen kröp till slut tre fina kycklingar. En dog inom en vecka, den största hackades ihjäl av de vuxna hönsen, men den tredje, som jag döpte till Arja, blev stor. Inte stor och fin kanske, men högst märklig, och högst hög...

Folk som såg henne började skratta, och utbrast " vad är det dääär?" och pekade på Arja. Arja var rumphuggen och hade blå ben, blå långa ben som bara växte och växte. Hon såg sned och vind ut hela hon och såg ut som om hon hade en puckel på ryggen. Som Quasimodo. Så Arja fick heta Quasimodo. Hon blev så oproportionerligt hög att hon till slut svajade när hon gick, som om hon gick på styltor. Men hela tiden matfrisk och pigg. Igår fick jag hjälpa henne upp då hon trillat i spånet. Då var benen så långa att hon helt enkelt inte fungerade normalt. Så hon är nu förpassad till hönshimlen, min märkliga, kära höna, som jag hoppades in i det sista skulle börja värpa sina turkosa ägg....