Ungt fasanpar, där tuppen just börjat få sina färger.I tisdags kom jag hem efter mörkrets inbrott efter att ha skjutsat hem en vän. Då fick jag bära in welsumerhönsen, Marina maran och australorparna. Under själva bärandet iförd pannlampa blev mina vackra guldfasaner så förskräckta att de for som flipperspelskulor i voljären. Och plötsligt i månskenet såg jag en stor mörk silhuett flyga till väders.
"Det där var inte en vaktel," tänkte jag då. Hoppades in i det sista att det var en kråka som suttit ovanför. På morgonen då jag kom ut och solen sakta gick upp, var det bara att inse, att den svarta silhuetten hade varit min gula guldfasans höna. Taknätet är ganska stormaskigt och som en extra säkerhetsåtgärd hade jag lagt kompostgaller ovanpå. Jag borde ha surrat fast dem, för då hon kraschade hit och dit så hade de flyttat på sig i ett hörn och ut kom hon genom ett hål som hon lycktas göra.
Nu är det lördagmorgon och hon är och förblir borta.
Tuppen är ledsen och lockar på henne men ingen fru kommer. Finns det någon här som har kontakter på guldfasaner inom rimligt avstånd så är jag tacksam för tips!
Jädrans skit, du Anna-Karin! Hoppas att det dyker upp nån ny liten fasanhöna snart!
SvaraRadera