Reflektion

Tiden läker alla sår...
jo, ärren slätas allt ut eftersom. De senaste tolv åren har varit en stretig uppförsbacke för min del, och mitt liv har aldrig varit lugnt, harmoniserat, eller särskilt vanligt. Allt på en gång, kaos och kris och uppbrott. Ny ort, nytt hem, nytt jobb, nya vänner som ska skapas...

Jag hamnade i Östergötland efter ett helt liv i Uppland med en avstickare till Norge. Hit har jag kommit för att stanna, det vet jag idag.
För bara några månader sedan var jag på vippen att flytta upp igen, till Uppland. Men slumpen spelade in och ögonen öppnades och nu mår jag så jättebra, äntligen!

Nu känner jag en inre frid, en trygghet jag aldrig tidigare känt. Som om jag kommit hem efter 30 år i exil eller nåt. Landat i ett lugn, omgiven av en underbar familj, en normal familj!
Nu saknas mig inget annat än ett jobb.
Det blev bra till slut!